Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

”Den våldsamma tolkningen av islam är inte den dominerande, men man kan ändå konstatera att islamismen inte är ett rand­fenomen. Den är kopplad till en etablerad tolkningstradition inom islam” säger Stefan Gustavsson, general­sekreterare på Svenska evangeliska alliansen. Foto: Samuel Björk

”Vi behöver ta missionsuppdraget på allvar”

Stefan Gustavsson, generalsekreterare för Svenska evangeliska alliansen, berättar i en intervju hur han ser på relationen mellan islam och islamism, och hur han tror den kristna kyrkan behöver möta en av vår tids största utmaningar.

Nyheter · Publicerad 00:00, 23 jan 2015

Det går nästan inte en dag utan att vi får ta del av nyheter om terror och våldsdåd utförda av grupper eller enskilda med den gemensamma beteckningen islamister. Oron växer i Europa, liksom misstänksamheten, och främlingsfientligheten. Islam är en religion som ökar i västvärlden, och den religiösa kartan börjar ritas om. Ett lite yrvaket sekulariserat samhälle försöker förhålla sig till en ny verklighet. En del hävdar att man inte bör koppla ihop islamisterna med religionen som skänkt rörelsen dess namn, islam. Andra menar att vi, för att förstå, tvärtom behöver se att islamisterna hämtar inspiration till sin gärning från islams historia och heliga skrifter.

Världen idag har pratat med Stefan Gustavsson, generalsekreterare för Svenska evangeliska alliansen, och frågat hur han ser på dessa frågor.

Många företrädare för islam säger att det IS gör inte har något med islam att göra. Hur tänker du – finns det någon koppling mellan islam och islamism?

– Det första jag vill säga är att man måste låta en muslim definiera vad han eller hon menar är den muslimska tron. Det måste man visa respekt för. Det nästa jag vill säga är att islam är en väldigt komplex företeelse, som världens näst största religion. Precis som det inom kristendomen finns en massa traditioner och rörelser så finns det inom islam också. Därför är det sällan enkelt att säga "detta är islam". Man måste specificera att "detta är en tradition inom islam, andra tänker annorlunda". Men när det är sagt är det för mig alldeles uppenbart att det finns en koppling mellan IS och islam. När IS och al-Qaida definierar sig, hänvisar de till Koranen och till profeten, och de motiverar sitt tänkande och sitt agerande utifrån islam. Så det är ju alldeles uppenbart att här finns en stark koppling mellan islam som religion och till exempel IS och al-Qaida.

En del jämför relationen mellan Breivik och kristen tro, med relationen mellan IS och islam. Tycker du att det är en relevant jämförelse?

– Nej det tycker jag inte. Breivik var en ensam individ, och kristenheten har enhälligt tagit avstånd från det han gjorde. IS och den jihadistiska rörelsen är en betydande rörelse i den muslimska världen. Den finns överallt där islam har en rejäl närvaro. Jihadismen är en tolkning av islam. Därför är jämförelsen alldeles felaktig. Att en enskild individ eller isolerad grupp kan få för sig någonting är en sak, här är det frågan om en utbredd strömning inom islam.

Kan man utifrån kristen tro motivera våldsdåd?

– Nej, det kan man absolut inte. Här finns en väldigt intressant och slående skillnad mellan islam och kristen tro. Om man jämför Jesus och Muhammed så använder Jesus aldrig våld, och han förbjuder sina lärjungar att ta till våld. Muhammed, å andra sidan, var en politisk och militär härförare som la stora delar av Arabien under sig under sin livstid. De första kristna generationerna spred budskapet enbart genom att förkunna, och sedan lät man människor själva ta ställning. De första kaliferna var alla precis som Muhammed politiska och militära ledare, och utbredningen av islam var sammankopplad med militära erövringar. Så här finns en väldigt stor skillnad.

Så man kan utifrån islam motivera våldsdåd?

– Det är en komplex bild. Om man läser Koranen kan man finna många ställen som ger grund för att säga att islam är en fredens religion. Men, man kan hitta andra ställen som ger grund för att motivera våld och förtryck. Så det finns frön till två olika förhållningssätt i Koranen. Och här finns ett djupgående problem. De fridsamma surorna – kapitlen i Koranen – tillkommer under den tid Muhammed är i Mecka. Sedan flyttar gruppen till Medina, och där blir budskapet mer våldsamt. Inom islam är det en accepterad tolkningsprincip att om Koranen ser ut att motsäga sig själv, så har Medinasurorna, alltså de senare surorna, tolkningsföreträde över de tidigare.

De muslimer som menar att islam är en fredens religion, hur hanterar de det här?

– De får ju de redogöra, och vi behöver hjälpa de moderata att verkligen ta avstånd från den våldsamma tolkningen av islam. Men samtidigt måste man ju, sett utifrån, påpeka det här inbyggda problemet. Den våldsamma tolkningen av islam är inte den dominerande, men man kan ändå konstatera att islamismen inte är ett randfenomen. Den är kopplad till en etablerad tolkningstradition inom islam.

Finns det något svenska kyrkor behöver göra för att stå bättre rustade att möta både människors oro för islam och att möta männi­skor med en annan tro?

– Vi behöver göra upp med rädslan för det annorlunda och okända. Vi behöver bli lika modiga som Jesus och de första kristna. De första lärjungarna var judar som gav sig ut i hednavärlden och beblandade sig med människor som de tidigare hade hållit sig undan. Sedan behöver vi också börja studera islam. Precis som vi har lärt oss att förstå den sekulariserade européns perspektiv måste vi lära oss att relatera till muslimer, så att vi på ett relevant sätt kan presentera evangeliet. Vi befinner oss i en stor evangelisationsutmaning.

Är du orolig över utvecklingen i Sverige?

– Ja, det finns mycket som man kan vara oroad för. Men det handlar mycket mer om att vi som kultur har gjort upp med den kristna tron och tror att sekulärhumanism är vägen framåt. Och den är inte tillräckligt stark för att långsiktigt bygga en kultur på. Och det är klart att det här späds på med att vi får en starkare muslimsk närvaro. Eftersom jag är mycket kritisk till många delar av islam så tror jag inte heller det är en hälsosam grund att bygga ett samhälle på.

Muslimer som blir kristna förföljs väldigt ofta, hur kommer det sig?

– Det är ytterligare ett problem i islam, och inte bara i de extrema rörelserna i jihadismen. Det är en brett spridd föreställning inom islam att en muslim inte får lov att lämna islam. Och så länge islam och muslimer håller fast vid denna övertygelse måste de konsekvent kritiseras på den punkten. Man fråntar människor en grundläggande mänsklig rättighet, religionsfriheten, att själv få ta ställning, att få ta avstånd från en religion, byta religion, att få lov att ansluta sig till en religion.

Religionsfrihet, religionsdialog och religionskritik, är tre R som Stefan Gustavsson i många sammanhang ofta återkommer till och menar är viktiga. Jag ber honom kort förklara varför.

– Religionsfrihet är alla människors absoluta frihet att välja själv och att uttrycka sin religion. Religionsdialog är kallelsen för oss att börja föra samtal med varandra. Vi måste lära känna varandra, kunna tala med varandra, försöka förstå varandra. Och religionskritik innebär att vi måste utvärdera de olika trosuppfattningarna och kritisera sådant som vi menar är falskt eller farligt.

Finns det risk för synkretism när man för en sådan här dialog?

– Det är klart att det kan finnas som en risk. Men det finns risker med att inte föra en dialog också. Man måste vara tydlig med sin egen tro och veta var man själv står, men utifrån en trygg övertygelse har man ju inga problem med att sträcka sig ut till en annan människa. Det är inte alls detsamma som att man därmed bejakar allt vad den personen tror på.

Har vi varit för dåliga på att föra dialog med moderata muslimer?

– Vi har varit för dåliga över huvud taget på att relatera till muslimer, vi har inte fört någon dialog alls. Mycket av kristenheten är i dag en medelklasskyrka, det gör ju att vi inte har naturliga kontakter med alla de nya svenskar som kommer och som på grund av segregeringen i samhället inte bor där vi bor och inte rör sig i de kretsar vi rör oss. Här har vi varit dåliga på att se vårt eget land som ett missionsfält.

Jag frågar Stefan Gustavsson om han skulle säga att den kristna kyrkan i Sverige är rustad för de här utmaningarna. Svaret kommer snabbt och med ett kort skratt som jag tolkar som att svaret tyvärr är alltför uppenbart.

– Nej. Det är vi inte. Vi behöver bli bättre på det här. Vi behöver sätta i gång och jobba så att vi blir bra rustade att nå människor i vårt land.

Vad tänker du kring samfundsminister Alice Bahs förslag om en nationell strategi mot islamofobi?

– Jag har inte sett detaljerna och därför vill jag inte yttra mig om hennes konkreta förslag. Men, hela det här fobitänkandet är jag lite tveksam till. Vi ser för många exempel på att man säger att någonting är fobi, och så innebär det att man börjar tysta kritik mot vissa idéer. Jag tycker att vi behöver ett mycket rakare samtal och lägga bort den här fobistämplingen.

Vissa menar att det pågår en islamisering av Europa och Sverige, vad tänker du om det?

– Jag tror att det är att vara för konspiratorisk. Om det är 4-5 procent muslimer i Sverige kan man ju inte tala om en islamisering. Självklart finns det många muslimer som har en missionerande agenda. Det är inget konstigt. Det är inget fult att vilja att ens egna idéer ska få inflytande, det vill ju vi som kristna också. Där­emot måste vi titta på de sätt som används för att sprida idéerna, och de sätten måste vara demokratiska, respektfulla, icke våldsamma och bejaka varje människas frihet och värdighet. Och visst, långsiktigt, om den kristna kyrkan inte kommer på fötter och börjar dela med sig av sin tro, ja då är det klart att det är andra trosövertygelser som tar över. Vi som har varit här i 1 000 år och har kyrkor över hela landet i vartenda samhälle, nu är det upp till oss att visa att evangeliet är sant och gott.

Eva Skog
eva.skog@varldenidag.se

Ny ”tv-skatt” kan drabba döda

Politik. Att riksdagen inför en "tv-skatt" utan att samtidigt öka kraven på public service, och som till och med kan drabba döda, väcker stark kritik. En av...

Ideologisk brytning bakom regeringskris

Ledare Förändrat ideologiskt landskap Ideologier är politikens grund. Ändå ansågs allmänt att dessa var överspelade efter Berlinmurens fall. Den liberala samhällsordningen hade segrat,...

Ringrostig på engelska? Här är tipsen

Språk. Do you understand this? Bra, men du kanske känner dig lite ringrostig och upplever att din engelska har haft bättre dagar. Språkforskaren Pia...