Digitaliseringen är ett stort hot mot Sverige. Det menar Björn Eriksson, före detta rikspolischef som nu är ordförande i Säkerhetsbranschen och initiativtagare till Kontantupproret.

”De flesta tycker nog att möjligheten att kunna genomföra betalningar är en kärnfråga som bör garanteras av det allmänna. Så är det i princip i alla länder, men inte i Sverige”, skriver Eriksson i en debattartikel i Expressen.

Han påpekar att Riksbanken tidigare hade ansvaret för frågan, men att detta ansvar efter ”någon form av avregleringsiver 2005” numera ligger på privata banker och kortföretag.

Björn Eriksson anser att det är hög tid att politiker, liksom riksbankschefen Stefan Ingves har gjort, lyfter upp frågan till diskussion. Att Riksbanken har tappat greppet om kronan innebär flera risker, enligt honom.

För det första ger vi bort makten och kontrollen över vår betalningsinfrastruktur, menar han.

”Visa och Mastercard har flera gånger bevisligen blockerat företag som de anser oetiska från att kunna använda deras betaltjänster. Oavsett vad man tycker i moralfrågor vill nog de flesta att det inte ska vara upp till stora, anonyma, globala företag att besluta om. Vad händer om det börjar ställas andra typer av krav? Vems agenda tvingas vi följa nästa gång?” skriver Björn Eriksson.

För det andra blir samhällsfokuset sekundärt, menar han.

När privata aktörer får ansvar för ”naturliga monopol” blir följden att glesbygd och svaga grupper inte prioriteras utan ses som ”olönsam business”, skriver Björn Eriksson.

För det tredje sätts säkerhetsfrågorna på spel, påpekar han.

”Banker och kortföretag driver igenom avvecklingen av kontanter utan att intressera sig för om samhället har en backup-plan i krislägen. Den enda fungerande sådan vi har i dag är just kontanter /…/ Utan dem står vi helt utan plan om, eller snarare när, betalsystemen av någon anledning bryter samman.”

Björn Eriksson ger en känga till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att de avböjt från att medverka vid ett seminarium där de skulle få svara på frågor kring vilken krisberedskap det finns när det gäller betalning.

”Låt oss hoppas att det inte beror på att man inte vill visa att det helt enkelt inte finns någon plan B”, skriver Björn Eriksson och påpekar att den nya generaldirektören, Dan Eliasson, har ett utmärkt tillfälle att ta initiativ till en riskanalys.

I dagens samhälle är inte ett militärt anfall det vi främst bör oroa oss för, enligt Björn Eriksson.

”Varför skulle främmande makt invadera Gotland när det räcker med några knapptryckningar för att stänga av betalningssystemet och därmed tvinga oss till underkastelse?” avslutar han.