Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er ska också ni älska varandra.
Johannesevangeliet 13:34

Världen idag

Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet. Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT

”Vad tror de egentligen?”

Ärkebiskopsvalet är avgjort, men debatten om Svenska kyrkan går vidare. Kandidaterna till kyrkans högsta ämbete kunde konsten att relativisera, menar Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet som är kritisk mot Svenska kyrkans utveckling. Men biskop Åke Bonnier tycker inte att kandidaternas hållning utan "trospoliserna" är problemet.

Nyheter · Publicerad 00:00, 16 okt 2013

Maria Ludvigsson, på Svenska Dagbladet, skrev i helgen en ledare i tidningen där hon efterfrågade teologisk ryggrad hos Svenska kyrkan. Hon skrev om ärkebiskopskandidaterna: "Huruvida de tror på himmel, helvete och Guds son är oklart, men de kan sannerligen konsten att relativisera". Hon efterfrågade en ledare för kyrkan med "övertygelse om evangeliet".

Ludvigsson, själv medlem i Svenska kyrkan, menar att samfundet håller på att skaka av sig såväl skeptiker som delar av den teologiska ryggraden.
– Jag har fått genomgående positiva reaktioner på texten, men jag hade gärna sett mothugg i min inkorg och är lite förvånad att det inte kommit, säger hon till Världen idag.

Du menar att de dåvarande ärkebiskopskandidaterna relativiserade.  Kan det inte behövas nyanser och annat än enkla ja och nej-svar om man ska bli Svenska kyrkans högsta ledare?
– Inte om så centrala frågor som om Jesus för kristna är viktigare än Muhammed. Frågan är ställd till kristna ledare, och att de då svävar på målet är för mig bara märkligt. Det borde väl vara ett självklart ja?

Visst är det många svåra frågor, det är därför vi behöver präster och biskopar som kan svara, säger Maria Ludvigsson.
– Men kristendom är per definition Kristusbudskapet, om man vänder sig från det så finns inte så mycket kvar. Jesus Kristus är så central, man skulle vilja se en frimodighet när det gäller det, i stället för att bli sittande med nya frågor vad de tror egentligen.
Trots att hon även tidigare riktat skarp kritik mot Svenska kyrkan, har hon inga planer på att lämna samfundet.
– Det är mitt andliga hem. Och precis som många som hör av sig till mig påpekar så ser det tack och lov annorlunda ut på många platser lokalt än vad det gör centralt i Svenska kyrkan, säger Maria Ludvigsson.

Svenska kyrkans biskop i Skara stift, Åke Bonnier, ger sig också in i debatten som följt på utfrågningen av ärkebiskopskandidaterna. På sin blogg skriver han att det inte är kandidaterna som är problemet. "Nej, det är snarare trospolisernas behov av att tolka allting i snäva och exkluderande kategorier som är djupt problematiskt!"
Bonnier menar att samtliga fem som kandiderade till ärkebiskopsuppgiften gett uttryck för en Kristuscentrerad tro och att det måste finnas utrymme för mångfald. "Om man som ärkebiskopskandidat vägrar att ställa upp på de snabba och enkla svarens teologi utan i stället vill uttrycka det mer komplicerat – ge uttryck åt en mer mångfacetterad hållning, ja då ryser trospoliserna."

Du skriver om trospoliserna, vilka är det?
– Jag vill inte peta in några i ett visst fack, jag talar om ett förhållningssätt, säger han och ger som exempel ledartexter i Kyrkans tidning och Dagen där det skrivits om otydliga kandidater och att Kristus marginaliseras i Svenska kyrkan.
– Det här får en trospoliskaraktär. Vissa har frågat mig om jag då vill rensa ut dessa ur kyrkan, men det vill jag inte. Jag vill ha en kyrka med högt i tak men där ingen är polis. En kyrka där vi kan vara oerhört centrala men på olika sätt.

Om det nu är många som reagerar på det de anser vara otydlighet, kan det inte då tolkas som en signal på att man kanske behöver betona centrum och den kristna trons kärna bland kyrkans ledare?
– Jag menar att kyrkan gör detta hela tiden, själv talar jag knappt om annat än att ge Gud äran.
"Att tro som apostlarna är därför att se att vi har en multikyrka med många olika teologier", menar Åke Bonnier.
– Aposteln Paulus och aposteln Petrus var till exempel inte helt överens om ifall man måste vara omskuren eller ej. Det ryms många olika teologier i kyrkan.

Biskopen håller med om att det alltid finns risk för polarisering när det bränner till i debatter.
– Det jag skulle önska för alla inklusive mig själv är att vi kan mötas och föra olika typer av diskussioner och tala med varandra i stället för att bara skriva om varandra. Det skulle jag gärna bidra till, säger Åke Bonnier.

Samuel Teglund
samuel.teglund@varldenidag.se

 

Läs mer:

• Antje Jackelén blir ny ärkebiskop

• Anders Gerdmar: Gnostiska idéer i Ärkebiskopsgården

• Lukas Beggren: Kan splittringen leda till enhet?

Åke Bonnier, biskop i Skara stift. Foto: Dan Hansson / SvD / TT

Tvåfrontskrig krävs för att stå emot dödshjälpsvågen

Ledare På europeisk nivå faller nu skymningen när det gäller frågan om eutanasi. Hitintills är det fyra... onsdag 14/4 00:10

Har du någon som ber för dig?

Vardagskrönika Min morfar flyttade till himlen när jag var elva år. De sista åren var han svag av sin sjukdom och... onsdag 14/4 00:10

Ett osannolikt men avslöjande samtal med en jordansk chaufför

Israelkommentar Att verkligheten och rapporterna från Israel sällan stämmer är vi här i Israel vana vid, men ibland...
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier