I min nöd ropade jag till Herren och Herren svarade mig och ställde mig på rymlig plats.
Psaltaren 118:5

Världen idag

Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet. Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT

”Vad tror de egentligen?”

Ärkebiskopsvalet är avgjort, men debatten om Svenska kyrkan går vidare. Kandidaterna till kyrkans högsta ämbete kunde konsten att relativisera, menar Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet som är kritisk mot Svenska kyrkans utveckling. Men biskop Åke Bonnier tycker inte att kandidaternas hållning utan "trospoliserna" är problemet.

Nyheter · Publicerad 00:00, 16 okt 2013

Maria Ludvigsson, på Svenska Dagbladet, skrev i helgen en ledare i tidningen där hon efterfrågade teologisk ryggrad hos Svenska kyrkan. Hon skrev om ärkebiskopskandidaterna: "Huruvida de tror på himmel, helvete och Guds son är oklart, men de kan sannerligen konsten att relativisera". Hon efterfrågade en ledare för kyrkan med "övertygelse om evangeliet".

Ludvigsson, själv medlem i Svenska kyrkan, menar att samfundet håller på att skaka av sig såväl skeptiker som delar av den teologiska ryggraden.
– Jag har fått genomgående positiva reaktioner på texten, men jag hade gärna sett mothugg i min inkorg och är lite förvånad att det inte kommit, säger hon till Världen idag.

Du menar att de dåvarande ärkebiskopskandidaterna relativiserade.  Kan det inte behövas nyanser och annat än enkla ja och nej-svar om man ska bli Svenska kyrkans högsta ledare?
– Inte om så centrala frågor som om Jesus för kristna är viktigare än Muhammed. Frågan är ställd till kristna ledare, och att de då svävar på målet är för mig bara märkligt. Det borde väl vara ett självklart ja?

Visst är det många svåra frågor, det är därför vi behöver präster och biskopar som kan svara, säger Maria Ludvigsson.
– Men kristendom är per definition Kristusbudskapet, om man vänder sig från det så finns inte så mycket kvar. Jesus Kristus är så central, man skulle vilja se en frimodighet när det gäller det, i stället för att bli sittande med nya frågor vad de tror egentligen.
Trots att hon även tidigare riktat skarp kritik mot Svenska kyrkan, har hon inga planer på att lämna samfundet.
– Det är mitt andliga hem. Och precis som många som hör av sig till mig påpekar så ser det tack och lov annorlunda ut på många platser lokalt än vad det gör centralt i Svenska kyrkan, säger Maria Ludvigsson.

Svenska kyrkans biskop i Skara stift, Åke Bonnier, ger sig också in i debatten som följt på utfrågningen av ärkebiskopskandidaterna. På sin blogg skriver han att det inte är kandidaterna som är problemet. "Nej, det är snarare trospolisernas behov av att tolka allting i snäva och exkluderande kategorier som är djupt problematiskt!"
Bonnier menar att samtliga fem som kandiderade till ärkebiskopsuppgiften gett uttryck för en Kristuscentrerad tro och att det måste finnas utrymme för mångfald. "Om man som ärkebiskopskandidat vägrar att ställa upp på de snabba och enkla svarens teologi utan i stället vill uttrycka det mer komplicerat – ge uttryck åt en mer mångfacetterad hållning, ja då ryser trospoliserna."

Du skriver om trospoliserna, vilka är det?
– Jag vill inte peta in några i ett visst fack, jag talar om ett förhållningssätt, säger han och ger som exempel ledartexter i Kyrkans tidning och Dagen där det skrivits om otydliga kandidater och att Kristus marginaliseras i Svenska kyrkan.
– Det här får en trospoliskaraktär. Vissa har frågat mig om jag då vill rensa ut dessa ur kyrkan, men det vill jag inte. Jag vill ha en kyrka med högt i tak men där ingen är polis. En kyrka där vi kan vara oerhört centrala men på olika sätt.

Om det nu är många som reagerar på det de anser vara otydlighet, kan det inte då tolkas som en signal på att man kanske behöver betona centrum och den kristna trons kärna bland kyrkans ledare?
– Jag menar att kyrkan gör detta hela tiden, själv talar jag knappt om annat än att ge Gud äran.
"Att tro som apostlarna är därför att se att vi har en multikyrka med många olika teologier", menar Åke Bonnier.
– Aposteln Paulus och aposteln Petrus var till exempel inte helt överens om ifall man måste vara omskuren eller ej. Det ryms många olika teologier i kyrkan.

Biskopen håller med om att det alltid finns risk för polarisering när det bränner till i debatter.
– Det jag skulle önska för alla inklusive mig själv är att vi kan mötas och föra olika typer av diskussioner och tala med varandra i stället för att bara skriva om varandra. Det skulle jag gärna bidra till, säger Åke Bonnier.

Samuel Teglund
samuel.teglund@varldenidag.se

 

Läs mer:

• Antje Jackelén blir ny ärkebiskop

• Anders Gerdmar: Gnostiska idéer i Ärkebiskopsgården

• Lukas Beggren: Kan splittringen leda till enhet?

Åke Bonnier, biskop i Skara stift. Foto: Dan Hansson / SvD / TT

Både principer och hänsyn behövs i migrationspolitiken

Ledare Många har berörts av medierapporteringen om treårige Tim som ska utvisas från sitt trygga... torsdag 23/9 00:10

”Allt fler vill prata om att ta sig ur gäng”

Kriminalitet. Samtalen som handlar om att man sitter fast i ett gäng och inte vet hur man ska ta sig ur har ökat... torsdag 23/9 10:50

Vilken föreställning har du om Gud?

Inför söndag Det finns många söndagar som bär namnet ”efter Trefaldighet”. Tjugofem stycken, faktiskt, men alla... torsdag 23/9 00:00

S-regeringen behöver läka relationen till Israel

Ledare Utrikesminister Ann Linde har äntligen haft kontakt med sin israeliske motpart, Yair Lapid. Det... torsdag 23/9 00:00

Brian Houston kliver av styrelser

Hillsong. Den australiska församlingen Hillsongs grundare Brian Houston meddelar att han lämnar församlingens... torsdag 23/9 07:00

Ultraliberale Justin Trudeau får sitta kvar efter Kanadas val

Nyhetskommentar Kanadas närmast ultraliberala omvandling i mångfalds-, människovärdes- och familjefrågor kan...
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier