Sedan övergick hon till att berätta om hur hon tagit kommunstyrelsens socialdemokratiske ordförande i örat för hans sätt att tala om den utsatta judiska minoriteten i staden.
– Han försökte förklara hur en del av det han sagt missförståtts. Jag var mycket tydlig med att jag såg dessa saker på ett mycket annorlunda sätt, och förklarade hur hans uttalanden uppfattats, sa Hannah Rosenthal i samband med en konferens om antisemitism i Stockholm på onsdagen.
Hon berättade att Ilmar Reepelu och hon kommit överens om att inte tala med media om sitt möte. Men eftersom Reepalu trots detta kommenterat samtalet, kunde hon nu göra detsamma.
– Han talade om palestiniernas rätt till ett land. Jag talade om att det faktiskt finns två parter som har rätt till ett land. Jag förklarade att hans tal om infiltration och om konspiration mellan judar och Sverigedemokrater ekar av gamla myter och förvrängningar om judar.
Hannah Rosenthal, som haft sitt uppdrag i tio år, sa att en politisk ledare helt enkelt inte har råd att slarva med orden.
– Ord spelar en stor roll och de kan användas för att nedvärdera och skapar en kultur av intolerans. Det måste finnas ett starkt gensvar när en ledare använder ett språk som skadar och väcker hat.
Situationen i Malmö togs under konferensen även upp av den tidigare malmöbon Mikael Tossavainen, som forskar i judisk-muslimska relationer i Europa vid universitetet i Tel Aviv. Han sa att antisemitismen i Malmö i de flesta stycken tar sig samma uttryck och är av samma omfattning som i andra europeiska storstäder, som Marseille och Manchester.
– Det som särskiljer Malmö är en enda sak: den politiska ledningens reaktion, sa han, och nämnde Ilmar Reepalus upprepade förnekelse av antisemitismen i staden.
– Tyvärr finnas det inget som tyder på att han lärt sig något av det som hänt, och troligen upplever han att det är han själv som är offret. Han är dessutom orolig för att framstå som proisraelisk.
Mikael Tossavainen ser ingen mirakellösning för judarna i Malmö, där en mycket stor del av befolkningen vid det här laget har sina rötter i Mellanöstern. Men utan ett tydligt politiskt ställningstagande händer inget alls, befarar han.
– Både polisen och skolorna måste ta problemen på större allvar. I skolorna finns det en tendens att inte vilja ta upp de här frågorna, eftersom det kan leda till konflikt bland eleverna. Det är jobbigt och istället avstår man - såvida det inte finns en klar politisk signal.
Här är sex antisemitiska trender:
Hannah Rosenthal räknade upp flera trender som i dag kan ses runt om i världen, och som bidrar till att antalet antisemitiska incidenter ökar i många länder.
1. Traditionell antisemitism: urgamla stereotyper, skämtteckningar och konspirationsteorier, ofta med bakgrund i den förfalskade skriften Sions vises protokoll.
2. Förnekandet av Förintelsen: förnekelsen ökar, i olika former, i takt med att överlevarna från koncentrationslägren dör.
3. Glorifiering av Förintelsen: nynazister fångar upp de rop på en ny förintelse som kommer från framför allt Egypten och Saudiarabien.
4. Relativisering av Förintelsen: andra folkmord jämställs med Förintelsen och gör att systematiseringen av folkmordet på judarna förringas.
5. Legitim Israelkritik som övergår i antisemitism: när israeler jämförs med nazister och jävlar, när man kräver mer av Israel än av andra stater eller ifrågasätter Israels rätt att existera. Enligt Hannah Rosenthal har FN och dess organ de senaste tio åren kritiserat Israel 434 gånger, samtidigt som man kritiserat ett land som Sudan fem gånger och Nordkorea sju gånger.
6. Ökande nationalism: politisk framgång för partier som exempelvis talar om att bevara folkets renhet.
Hannah Rosenthals recept för att bekämpa antisemitism:
• Fördöm alla antisemitiska uttryck och handlingar
• Utbilda barn och unga om tolerans, om Förintelsen och om vad som leder fram till folkmord.
• Se till att ha en bra lagstiftning mot hatbrott.