Antalet ungdomsrån har ökat stort de senaste åren, rapporterar Kaliber i Sveriges Radio P1. I fjol anmäldes nära 2 200 ungdomsrån i Sverige, en fördubbling mot år 2015.
Största ökningen ses rent procentuellt i Linköping, där brottet ökat med 700 procent.
– Vi har väl gått från kanske runt ett tiotal anmälda per år till att som förra året ha närmare 60 anmälda rån, säger Martin Hedberg, förundersökningsledare vid lokalpolisområde Linköping, till radion.
Mellan åren 2015 och 2020 ökade antalet anmälda ungdomsrån till närmare 2 200 i hela landet, en fördubbling på fem år.
I Stockholm mer än dubblerades antalet från drygt 230 under år 2015 till närmare 550 under 2019 – för att som i många andra städer minska något under pandemiåret 2020. Men i kommuner som Botkyrka, Järfälla, Södertälje, Eskilstuna och Linköping har ökningen fortsatt under förra året.
Kaliber träffar en pojke i Linköping, kallad Filip, som efter två tidigare rånförsök rånades av en grupp tonåringar vid resecentrum i Linköping en kväll i juni.
– Jag gav bort allt jag hade. De var så många och så aggressiva. Men till och med efter att jag tagit av allt blev jag sparkad och slagen, de spottade på mig, säger Filip till SR.
Första gången han blev utsatt för ett rån var vid en busshållplats.
– Jag får ett slag över ansiktet och en annan slår till mitt huvud så att det dräms in i busskuren, mot glaset. En grabb drar upp jackan och försöker visa att han har en kniv och säger att han kommer att knivhugga mig, säger Filip.
När inrikesminister Mikael Damberg (S) intervjuades om ungdområnen av Ekot i februari 2020 aviserade han flera åtgärder som han menade skulle påverka ungdomsrånen.
Det handlade bland annat om att införa övervakning som påföljd för unga förövare, att ge skolor i utsatta områden ökade resurser och att ändra lagen om eget boende (EBO), som ger nyanlända rätt att flytta dit de vill med bibehållna bidrag.
Det senare förslaget bygger på kunskapen om att en stor del av dem som begår och utsätts för brotten kommer från utsatta områden med segregationsproblem.
Kort efter intervjun lade regeringen fram ett förslag om att ungdomar mellan 15 och 17 år som begått ett allvarligt brott, eller flera brott, bland annat ska förbjudas att lämna hemmet under helgkvällar och helgnätter under upp till ett år. Förbudet övervakas med fotboja och lagen trädde i kraft den 1 januari i år.
När det gäller EBO fick 32 kommuner förra året rätt att frångå lagen, vilket gör att de asylsökande som flyttar till vissa utsatta delar av staden förlorar sin dagersättning från Migrationsverket.
För skolans del trädde en förordning i kraft i juni i år, som inför ett statligt bidrag till förskoleklasser och grundskolor ”med socioekonomiska utmaningar”.
Huruvida lagändringarna kommer synas på statistiken för 2021 återstår att se.