Tyskland har jämfört med många andra länder klarat sig lindrigt genom pandemin, men de senaste veckorna har smittspridningen ökat kraftigt. För en och en halv vecka sedan varnade RKI-chefen Lothar Wieler för att situationen snart kan spåra ur, med 10 000 nya fall om dagen och okontrollerad spridning.

Särskilt Berlin och Frankfurt har varit utsatta, men även i München har antalet nya bekräftade fall passerat 50 fall per 100 000 invånare de senaste sju dagarna, och miljonstaden har därmed klassats som ett riskområde.

Hur illa det än blir får Tyskland aldrig hamna i samma läge som Sverige stod inför i våras, med hårda prioriteringar för vem som ska få intensivvård med utgångspunkt i ålder och bakomliggande sjukdomar. Det säger kärlkirurgen Reza Ghotbi, som är chefsläkare för sjukhuset Helios-Klinikum i utkanten av München.

– Här hade vi inte den typen av överväganden som i Sverige, att 60–70-åringar med bakomliggande sjukdomar kanske inte skulle få intensivvård. Lyckligtvis infördes de aldrig. Men där var vi inte alls, inte ens när det var som värst. Det handlar inte bara om medicin, utan det är olika filosofier. Och där är jag tacksam att vi har valt den väg vi har valt, säger han till TT:s utsände.

Ghotbi syftar bland annat på de beslutsstöd som togs fram i våras, som bygger på Socialstyrelsens principer för prioritering i intensivvården under ”extraordinära förhållanden”. Ett dokument från Karolinska universitetssjukhuset kritiserades på sina håll hårt, något som bland annat Världen idag berättade om.

Karolinskas sjukhusdirektör Björn Zoëga sade i en intervju med Dagens Nyheter att de prioriteringar som då gjordes inte avvek från det normala. Här kan nämnas att Sverige i våras hade färre än fem intensivvårdsplatser per 100 000 invånare, en bråkdel av det tyska antalet, som överstiger 30, enligt en OECD-rapport publicerad i år.

– Att bekämpa en pandemi handlar om att plana ut kurvan, så att vi slipper prioritera. Men om vi ändå hamnar där så ska vi inte låta dem som är mest utsatta dö. 60-åringar med diabetes och högt blodtryck ska också behandlas. Det är det väsentliga, säger Reza Ghotbi, med illa dolt missnöje med hållningen från beslutsfattare i den svenska sjukvården.

Förra veckan passerade Tyskland vårens nivåer vad gäller nya fall under ett dygn, med nya högstanoteringar flera dagar i rad, även om siffrorna ännu är betydligt lägre än exempelvis grannlandet Frankrikes.

Tack vare nya, striktare hygienregler – och mer kunskap om sjukdomen – är den tyska vården ändå bättre rustad än i våras, tror Klaus Martin, läkare och chef för intensivvårdskliniken på Helios-Klinikum.

– Vi hade att göra med en i princip okänd sjukdom, där ingen kunde förutse hur många patienter som skulle bli svårt sjuka, eller hur svåra sjukdomsförloppen skulle bli. Varje vecka kom nya rön, det var vilda spekulationer i alla riktningar. Rent medicinskt är vi bättre förberedda nu, på den andra vågen, säger Martin.

Vad har ni dragit för lärdomar för att undvika att viruset återigen sprids okontrollerat på sjukhuset?

– Vi har med tiden lärt oss att munskydd har en tydlig effekt. Handdesinfektion, skyddskläder ... Vi vet att viruset sprids även via slemhinnor, som ögon, och arbetar därför med skyddsmasker. Och så håller vi avstånd, säger han.