Som Världen idag redan skrivit var Curevac det enda inplanerade vaccin där varken utveckling, produktion eller laboratorietester bygger på cellinjer från aborterade foster. Detta enligt en sammanställning av den amerikanska organisationen Charlotte Lozier Institute.
Nu förefaller det som att de många nya virusvarianterna satt upp hinder på vägen.
Siffrorna från en av de sista studierna av Curevac-vaccinet, gjord på 40 000 personer, gav inte det resultat som det tyska läkemedelsföretaget hade hoppats på, uppger man i ett uttalande.
– Vi hoppades på ett starkare interimsresultat men det är en utmaning att kunna dokumentera hög effektivitet i denna oöverträffade mångfalden av varianter, säger Curevacs vd Franz-Werner Haas i uttalandet.
För Sverige kan det påverka vaccineringen. När Folkhälsomyndigheten i maj gjorde antaganden om att 8 miljoner doser vaccin från olika tillverkare skulle levereras till Sverige under juli till september förutsattes det att Curevac-vaccinet skulle godkännas.
EU har tecknat avtal om 405 miljoner doser av Curevacs vaccin och av det ska Sverige få ungefär 3,5 miljoner doser under 2021. Dessutom har Tyskland en överenskommelse med bolaget om ytterligare 20 miljoner doser.
Dessa avtal är dock helt avhängiga ett godkännande från EU:s läkemedelsmyndighet EMA. Tidigare i juni uppgav källor inom tyska hälsovårdsmyndigheter för Reuters att Curevacs vaccin inte skulle kunna godkännas förrän tidigast i augusti.
Bolaget hade hoppats att kunna lansera sitt vaccin redan i april, men har dragits med förseningar. I slutet av april uppgavs fas tre-studier pågå och en lansering sades då kunna komma i juni.
Det aktuella vaccinet, CVnCoV, är ett så kallat mRNA-vaccin likt Pfizer-Biontechs och Modernas. Vaccinet har testats för åtminstone 13 olika varianter av coronaviruset.
Interimsresultaten tyder enligt bolaget på att vaccinet är mer effektivt för yngre försöksdeltagare men inte effektivt för dem över 60 år.
”Vi fortsätter med slutanalys av åtminstone ytterligare 80 fall och skyddseffektiviteten kan komma att ändras”, skriver Franz-Werner Haas.