I Växjö är det viktigt att inkludera barnen i Priderörelsen. Under årets Växjö Pride, som äger rum 7–13 maj, ordnar biblioteken Regnbågssagostund, Pridesagostund och ”Bokprat i regnbågens tecken”. Pridesagostunden är för barn från tre år och innebär uppläsning av normkritiska barnböcker.

– Vi tycker att det är viktigt att redan i låg ålder prata om allas lika värde, säger Joakim Granlund, ansvarig för programverksamheten på Växjö bibliotek.

Pride står även för normlöshet och sexualisering – varför ska barn påverkas av den ideologin?

– Jag skulle vilja säga att det är hela samhället som ritas om. Det är klart att man redan som barn ska vara med, säger Granlund.

Han kan inte svara på hur barn påverkas av Prideideologin, men tror att barnen uppfattar Pridefestivalen som en rolig fest med mycket glädje.

Jonas Tistelgren, bibliotekets mångfaldssamordnare, betonar att barnböckerna inte handlar om sexualisering. De handlar bland annat om kärleksfulla familjer och ”pojkar som vill vara flickor” och ”flickor som vill vara pojkar”, säger han.

Ett annat inslag på årets Pridefestival i Växjö är ”Talismanverkstad” – ”skulptering av sekulära skyddshelgon för HBTQ-rörelsen”.

– Vi har en utställning som heter ”We are all made of stars” som handlar om andlighet i vår tid. Skulpteringen är en del av detta, säger Filippa de Vos, chef för Växjö konsthall som ordnar aktiviteten.

Hon berättar att alla som vill får komma och göra sitt eget ”skyddshelgon”. Det kan exempelvis vara en person som har betytt mycket för hbtq-rörelsen, en person som förknippas med kärlek eller en fantasifigur, menar hon.

– Det är upp till var och en att avgöra vilken person som ger en styrka. Sedan placerar vi alla ”helgon” på ett gemensamt ”altare”, säger hon.

På vilket sätt ”helgonen” kan vara till hjälp vet inte Filippa de Vos, hon betonar att aktiviteten främst är ett ”lekfullt sätt att fundera på frågorna”.

Ett helgon är en helig person, ofta inom kristendomen, varför väljer ni att använda detta begrepp?

– Just nu har vi en utställning som vi gör tillsammans med en polsk indiepopduo. Där arbetar vi mycket med katolska begrepp. Vi lånar begrepp från den utställningen.

Ifall någon tar illa upp av att ordet helgon används välkomnar Filippa de Vos dem till aktiviteten.

– Vi är öppna för att diskutera. Konst är en bra plattform för att diskutera trosfrågor, säger hon.

Växjö är långt ifrån enda platsen där det läses normkritiska sagor på bibliotek. Som Världen idag tidigare har berättat så har exempelvis Malmö bibliotek anordnat sagoläsning med ”dragqueens” för barn.