Rättegången mot Ann-Sofie Hermansson inleddes i Göteborgs tingsrätt på måndagen. Bakgrunden är en filmvisning av Burka songs 2.0 med ett efterföljande panelsamtal, som skulle ha hållits i kommunens lokaler våren 2018, skriver TT.

Efter kritik ställde Göteborgs stad in arrangemanget med hänvisning till att det skulle ha blivit för ensidigt. I samband med beslutet publicerade Hermansson flera blogginlägg där hon bland annat skrev att panelsamtalet skulle ha dominerats av ”extrema röster”.

Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi polisanmälde den tidigare toppolitikern för förtal, och när utredningen lades ner valde de att i stället väcka enskilt åtal mot henne för ”förtal med hatbrottsmotiv”.

Formuleringen som Hermansson använde på sin blogg var: ”Att dalta med extremister är bland det farligaste man kan göra.” Det skriver Ivar Arpi i en ledare i Svenska Dagbladet, där han ger flera tydliga exempel på de båda kvinnornas koppling till islamism: Båda är aktivister i Muslimska mänskliga rättighetskommittén (MMRK), och i en debattartikel på SVT Opinion 2015 omnämner Abdullahi al-Qaida-terrorister som ”politiserade muslimer”.

”Det har i åratal varit regel snarare än undantag att den som skriver kritiskt om jihadism eller islamism anklagas för islamofobi av företrädare för MMRK. Varför vill en organisation som påstår sig representera muslimer göra likhetstecken mellan jihadister och andra muslimer?”, undrar Arpi.

I en intervju med Antirasistiska akademin 2017 ska Doubakil, enligt Arpi, ha sagt att hon vill göra revolution, polarisera samhället mellan muslimer och majoritetssamhället och starta ett raskrig mellan vita och icke-vita. Hon ska också ha sagt att hon inte bryr sig, om någon ur majoritetssamhället kallar henne extremist: ”Jag ser det som ett tecken på att man gör någonting bra.”

”Hon har inget emot att bli kal­lad extremist, men ändå stämmer hon alltså Ann-Sofie Hermansson för förtal”, skriver Arpi.

Doubakil ska, enligt Arpi, ha arrangerat ett seminarium med två män, varav den ena dömts för att ha samlat in pengar till islamistiska terrorister i Irak. Den andra dömdes senare till fängelse för att ha planerat ett terrorattentat mot Jyllandsposten.

”I MMRK har vi att göra med radikala aktivister som öppet deklarerar hur mycket de avskyr att bo i ett land där vita icke-muslimer inte lyder deras dekret. Som anser att terrorister är maktens benämning på muslimer som för en rättmätig kamp mot det västliga förtrycket. Om inte detta är extremism, vad är det då?”, avslutar Ivar Arpi.