Kyrkan, fackförbunden, den politiska oppositionen och en majoritet av alla danskar är överens: Ta inte bort vår helgdag.

Sedan statsminister Mette Frederiksen (S) i samband med regeringsförklaringen i mitten av december meddelade att en helgdag från 2024 ska försvinna, och att detta ”naturligtvis” gäller Store bededag, har protesterna avlöst varandra.

Och på söndagen samlades tiotusentals, enligt arrangörerna 50 000, danskar utanför regeringskansliet på Christiansborg för att göra sina åsikter hörda om den stora bönedagen, som infaller den fjärde fredagen efter påsk och ger danskarna en extra ledig fredag.

– Budskapet är tydligt: Ta bort förslaget. Kalla in till förhandlingar så kan vi lösa det hela tillsammans i stället, säger Lizette Risgaard, ordförande för landets största fackförbund FH, till DR.

– Alla kan ju se hur stort det folkliga motståndet är mot det här, fortsätter hon och säger att det kommer 70 bussar från hela landet för att sluta upp i demonstrationen.

Hennes förbund har sedan tidigare även startat en namninsamling mot förslaget, som enligt Ritzau samlat in över 465 000 namn.

Den blocköverskridande regeringen – bestående av Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterne – säger att en helgdag mindre ger motsvarande 4,5 miljarder svenska kronor till statskassan, pengar som behövs för att Danmark ska kunna öka försvarsbudgeten till två procent av BNP per år från och med 2030, den nivå Nato har satt upp för sina medlemsländer.

Kritikerna påpekar att den ekonomiska vinsten blir kortvarig och att miljarderna inte kommer att ramla in efter det första året.