Ett barns trygghet och anpassningsförmåga grundas under de tre första åren. Det sa Maarit Johnson, forskare vid Stockholms universitet, under ett riksdagsseminarium på temat ”Barn, förskola och självkänsla”. Hon menade att en av de viktigaste sakerna som barnet kan få med sig dessa år är en sund självkänsla.
– En grundläggande självkänsla är ett bestående skydd under livet. Den är grunden till sunda relationer och skyddar mot psykisk ohälsa, sa hon.
Denna självkänsla befästs, enligt Johnson, genom ett tidigt samspel med föräldrarna. Det handlar om att barnet ska få en trygg anknytning och bli sedd.
– Brist på en grundläggande självkänsla leder till en ständig jakt på självkänsla senare i livet, sa Johnson.
Hon påpekade att yttre bekräftelser, såsom ”likes” på Facebook, framgång eller andra personers hyllningar, inte kan kompensera denna brist.
– Det är som att försöka fylla en sandgrop med vatten.
Hur kan då tidig förskolestart vara ett hinder för utvecklingen av en god självkänsla?
Maarit Johnson förklarade att 1–2,5-årsåldern är en kritisk period när det gäller barnets utveckling av självkänsla. Det är en period då barnet upplever sig vara i centrum av allting. Anpassningen till verkligheten bör därför ske i ”lagom doser”.
Separation från föräldrarna kan, av barnet, upplevas som kränkningar.
– Man är rädd att förlora föräldern. Det är helt naturligt, sa hon.
Att träffa en massa andra människor, som förskolepersonal och andra barn, är inte något som ett litet barn har behov av, menade Johnson.
– Personalen är inte bestående på samma sätt som föräldrar. Först efter tre års ålder börjar andra individer få en större roll för barnets utveckling, sa hon.
Johnson fick medhåll av barnläkaren Hugo Lagercrantz och samhällsdebattören Per Kågeson.
– Det finns flera orsaker till att många unga lider av psykisk ohälsa i dag. Själv tror jag att svag anknytning till vuxna i tidig ålder kan vara den främsta orsaken, sa Per Kågeson.
Han påpekade att ensamhet är den vanligaste orsaken till att barn hör av sig till Bris. Åtta av tio åttaåringar uppger i sina samtal till organisationen att de vill ha mer tid med mamma och pappa, sa han.
Enligt Maarit Johnson kan man inte vara säker på att det finns ett samband mellan dagens psykiska ohälsa bland unga och det faktum att en stor del av dem började på dagis tidigt.
– Det skulle behöva göras forskning på detta. Men min personliga bedömning är att sanolikheten för den hypotesen är 80 procent, säger hon till Världen idag.
Per Kågeson skulle vilja se en förändrad lagstiftning, så att föräldrarna kan vara hemma mer med barnen. Om reformer genomförs kan vi se en positiv förändring när det gäller psykisk hälsa ganska snabbt, tror han.
Vad händer om vi inte förändrar systemet?
– Det finns risk för att situationen förvärras ytterligare, säger Per Kågeson till Världen idag.
Maarit Johson håller med.
– Att en så stor del av dagens barn börjar på förskola tidigt är oroande. Vi har ingen aning om vilka effekter detta kommer ge om 10–15 år.