I min nöd ropade jag till Herren och Herren svarade mig och ställde mig på rymlig plats.
Psaltaren 118:5

Världen idag

SVT-reporter: Vi vågade inte rapportera om labbteorin

När SVT-reportern Bodil Appelquist ville undersöka oklarheter kring labbet i Wuhan möttes hon av ifrågasättanden från redaktionen. Det berättar hon i radioprogrammet Medierna i P1 som frågar sig vilken roll svenska medier haft då labbteorin avfärdats som en konspirationsteori.

Nyheter · Publicerad 14:17, 16 jun 2021

Världen idag har vid upprepade tillfällen sedan april förra året rapporterat om att det finns uppgifter som tyder på att coronaviruset kan ha spridits från Wuhans virologiska institut. Teorin har avfärdats som en konspirationsteori, men de senaste veckorna har den plötsligt hamnat i fokus i både utländska och svenska stora medier.

Radioprogrammet Medierna i P1 har granskat hur det har kunnat bli på det viset och vilken roll svenska medier kan ha spelat.

– Det har ju vänt alltså, över en natt nästan. Det är anmärkningsvärt, säger Gunilla von Hall, utrikeskorrespondent på Svenska Dagbladet, i programinslaget.

I april i år, innan det vände, skrev hon tillsammans med en annan journalist flera reportage om teorin i SvD, något som Världen idag uppmärksammat. Då hade WHO-gruppen som besökte Wuhan kommit med sin rapport, men inte kunnat presentera några bevis för den då rådande teorin om att viruset skulle ha överförts från vilda djur. Detta öppnade upp för andra teorier, förklarar Gunilla von Hall.

– Då blev den här teorin om labben en slags rumsren teori att diskutera mer öppet, säger hon.

I USA har man börjat diskutera huruvida medierna var för snabba att motsätta sig teorin på grund av att den blivit förknippad med Donald Trump. I april förra året gick han ut och sade att han hade bevis för att viruset kom från ett labb i Kina. Samtidigt publicerades upprop från forskare om att labbteorin inte var värd att ta på allvar.

Det fanns inga forskare som kunde lägga fram fakta för en eventuell labbläcka, säger Gunilla von Hall. Det tror hon är en av anledningarna till att många journalister bedömde att det blev för spekulativt att skriva om teorin. De forskare som kommer fram och lyfts upp är de som säger att viruset kommer från vilda djur, konstaterar hon.

Bodil Appelquist, vetenskapsreporter på SVT, menar att medierna är en del i det hela, men även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – som i en rapport nyligen avfärdade teorin som en konspirationsteori – och svenska myndigheter generellt.

– Det var på något sätt lite konsensus då, för ett år sedan, att det här var en konspirationsteori, säger hon till Medierna i P1.

I början av pandemin blev Appelquist kontaktad av flera forskare som tyckte att hon skulle titta närmare på oklarheter kring labbet i Wuhan. Hon gjorde omfattande research, men möttes av tveksamhet och ifrågasättande från sin redaktion och lade till slut ner sitt arbete med labbspåret.

– Jag vill absolut inte bli sedd som en konspirationsteoretiker. Det vore ju förödande för mig som journalist, säger hon.

– Att vi inte vågade ta i det då på ett annat sätt tycker jag är lite problematiskt.

Inte heller när etablerade medier i USA och Sverige började rapportera om oklarheter kring laboratoriet i Wuhan blev ämnet en prioriterad fråga för SVT – i alla fall inte för Rapport-redaktionen. När det framkom att tre forskare sökt vård för covid-liknande symptom i Wuhan tidigare än vad som angetts och att ledaren för WHO:s expertteam hade egna intressen i labbet nämndes inte detta med ett ord i Rapports sändning. Inte heller när USA:s president Joe Biden beordrade landets underrättelsetjänst att gå till botten med uppgifterna.

Först ett par veckor senare, då G7-länderna möttes och bland annat diskuterade labbteorin, rapporterade Rapport om saken.

Världen idag har sökt ansvarig utgivare på SVT för höra varför det dröjde så länge innan de rapporterade om labbteorin.

”SVT har följt det globala forskningsläget kring pandemin. På helheten skiljer sig inte SVT Nyheters rapportering från andra redaktioner”, svarar pressdesken via mejl.

Varför ifrågasattes reportern när hon berättade om sitt arbete?

”I all journalistisk research ingår att ställa kritiska frågor till en vinkel eller ett ämne. I en redaktionell miljö är det ett naturligt inslag. Det handlar inte om att ifrågasätta enskilda reportrar. I det här fallet arbetade reportern i sin arbetsgrupp och det var inte en fråga för ansvarig utgivare.”

När Världen idag frågar hur SVT bedömer ifall något är en konspirationsteori eller något som är värt att granska får vi inget konkret svar. Pressdesken hänvisar endast till ett citat av Watergate-journalisten Carl Bernstein – ”The best obtainable version of the truth” (Den bästa version av sanningen som finns att tillgå) – och menar att det är en ledstjärna.

Vilka egna efterforskningar SVT gjort när man avfärdat labbteorin framgår inte av svaret.

Jag vill absolut inte bli sedd som en konspirationsteoretiker. Det vore ju förödande för mig som journalist.

Både principer och hänsyn behövs i migrationspolitiken

Ledare Många har berörts av medierapporteringen om treårige Tim som ska utvisas från sitt trygga... torsdag 23/9 00:10

”Allt fler vill prata om att ta sig ur gäng”

Kriminalitet. Samtalen som handlar om att man sitter fast i ett gäng och inte vet hur man ska ta sig ur har ökat... torsdag 23/9 10:50

Vilken föreställning har du om Gud?

Inför söndag Det finns många söndagar som bär namnet ”efter Trefaldighet”. Tjugofem stycken, faktiskt, men alla... torsdag 23/9 00:00

S-regeringen behöver läka relationen till Israel

Ledare Utrikesminister Ann Linde har äntligen haft kontakt med sin israeliske motpart, Yair Lapid. Det... torsdag 23/9 00:00

Ultraliberale Justin Trudeau får sitta kvar efter Kanadas val

Nyhetskommentar Kanadas närmast ultraliberala omvandling i mångfalds-, människovärdes- och familjefrågor kan...
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier