Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

– På 1950-talet stred elevkårerna mot obligatorisk morgonbön. Nu vill våra medlemmar ha rätten att uttrycka sin tro, sade Mattias Hallberg, ordförande i Sveriges elevkårer, under måndagens samtal i riksdagen. Foto: David Högfeldt

Sveriges elevkårer: Våra medlemmar vill få uttrycka sin tro

En bokstavlig tolkning av skollagen skulle göra kyrkobesök omöjliga. Det medgav Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd vid Skolverket, vid ett samtal om religionens plats i skolan i riksdagen på måndagen. Samtidigt fastslog Skolverket religiösa skolföreningars rätt att värva medlemmar på skolan.

Nyheter · Publicerad 11:31, 26 mar 2013

Diskussioner om avslutningar i kyrkan, religiösa skolgrupper och muslimska flickors rätt att bära slöja har lett till en rad frågetecken om konsekvenser av den nya skollagen. Integrationsminister Erik Ullenhag, som arrangerade måndagens samtal i riksdagen, inledde med att säga att det här är något som ibland gör oss "lite förvirrade". Representanter för bland andra Skolverket, elevorganisationer, Svenska kyrkan, Islamiska förbundet och Diskrimineringsombudsmannen medverkade under dagen.

Mattias Hallberg, ordförande för Sveriges elevkårer, menade att situationen är annorlunda i dag än för 50-talet år sedan, då elevkårerna tog strid mot obligatorisk morgonbön och kristendomsundervisning.
– Vi har kommit långt sedan dess, men nu kämpar våra medlemmar för rätten att utöva sin tro, och det tycker vi är positivt, sade Hallberg. Han och flera andra talare menade också att religionsundervisningen ofta är bristfällig.
– Vi behöver se över kvaliteten. Det är problematiskt när undervisningen ger dålig kunskap, i stället för att slå sönder fördomar, sade han. 

Religiösa skolgruppers rättigheter har varit omdiskuterad, men Ragnar Eliasson, avdelningschef på Skolverket, var tydlig med att eleverna har religionsfrihet. Att en skola är icke-konfessionell betyder inte att eleverna inte får utöva sin religion, förklarade han.
– Det får förstås finnas religiösa föreningar och rastaktiviteter, så länge det sker med respekt och utan att störa ordningen, sade Eliasson. På en direkt fråga från Jacob Rudolfsson vid Svenska evangeliska alliansen gav Ragnar Eliasson också tydligt besked: Det är okej för religiösa skolföreningar att värva medlemmar på skolan, om det görs respektfullt.

Stockholmsbiskop Eva Brunne, som fanns i publiken, uttryckte sin förvåning över skolverkets regler kring besök i kyrkan, då inga konfessionella inslag ska få förekomma.
– Hur ska man kunna gå in i kyrkan utan att mötas av förkunnelsen?

Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolverket, förklarade att man självklart är medvetna om kyrkbyggnadens religiösa innebörd och medgav att en strikt bokstavlig tolkning av skollagen skulle göra besök i kyrkan omöjligt. Aggebo höll fast vid att kyrkobesök går bra så länge som inga inslag "av bekännelsekaraktär", som bön, välsignelse eller predikan förekommer. Erik Ullenhag menade att skolavslutningar i en kyrka eller en moské inte behöver vara något problem.
– Små saker blir ofta stora symbolfrågor, sade han. Ann-Louise Eriksson, forskningschef på Svenska kyrkan, lyfte fram skillnaden på en sekulär skola och en sekulariserad skola - en distinktion hon menar är viktig, då det blir allt vanligare att försöka tysta ner all religion i det offentliga. I stället vill hon se en skola där pluralismen och mötet med olika åsikter lyfts fram.
– Att skolan är sekulär betyder att den inte tar ställning eller gynnar någon religion. I en sekulariserad skola utgår man från övertygelsen att religion är ett passerat stadium. Där får religion finnas men inte höras.

Kristnas kallelse är inte att vara bekväma

Ledare Abortfrågan. Frågan om abort vill inte försvinna. Högljudda diskussioner är ett återkommande fenomen, men sällan med ökad klarhet som följd. Tvärtom är...