– Tittar man på totalen för både inrikes- och utrikesfödda i Sverige ligger den lägre än alla andra EU-länder, säger utredaren Helena Månsson till TT.

Drygt 3 procent av alla i Sverige över 16 år levde i materiell och social fattigdom 2021. Det motsvarar cirka 300 000 personer.

Men de senaste åren har fattigdomen ökat bland utrikesfödda samtidigt som nivån i stort sett varit oförändrad bland inrikesfödda.

Förra året levde 10,3 procent av de utrikesfödda i materiell och social fattigdom, medan samma siffra för personer födda i Sverige var 1,5 procent. Skillnaden räknat som kvot är den största i EU.

Andelen utrikesfödda i fattigdom har ökat från 7,1 procent 2017, medan andelen inrikesfödda minskat från 1,7.

Materiell och social fattigdom mäts utifrån vilken levnadsstandard man har råd med.

– Det handlar till exempel om att man saknar kontantmarginal. Där finns en stor skillnad. 43 procent av de utrikesfödda säger att de saknar marginal för oförutsedda utgifter, säger Helena Månsson.

Motsvarande siffra för inrikesfödda är 11 procent.

– Kontantmarginal handlar om att man har möjlighet att få fram 13 000 kronor utan att låna eller be om hjälp.

Gapet var också stort för semester. Bland utrikesfödda hade 22 procent inte råd, jämfört med drygt 4 procent för inrikesfödda.

Andra indikatorer med stor skillnad är möjligheten att köpa nya möbler eller att kunna ha en regelbunden fritidsaktivitet som kostar pengar.

Fattigast i EU är Rumänien där 34,2 procent av de inrikesfödda lever i fattigdom (siffra saknas för utrikesfödda). Därefter kommer Grekland med 56,1 procent för utrikesfödda och 26,5 procent för inrikesfödda.

I Nederländerna, som har störst skillnad efter Sverige, är samma siffror 15,6 respektive 3,3.