Herren har blivit min borg, min Gud är min tillflykts klippa.
Psaltaren 94:22

Världen idag

Vid Världen idags seminarium på torsdagen diskuterades sekulariseringsbegreppet. Panelen bestod av Tommy Dahlman (krönikör och förkunnare), Stefan Gustavsson (generalsekreterare för Svenska evangeliska alliansen), Christer Sturmark (ordförande för Humanisterna) och Ulf Perbo (statssekreterare på civildepartementet). Samtalsledare var Världen idags chefredaktör Lukas Berggren. Foto: Samuel Björk

Sverige sekulärt – men inte svensken

VISBY Hur sekulariserat är Sverige egentligen? Den frågan försökte Lukas Berggren få svar på med hjälp av en debattpanel på Elidascenen på torsdagen. Det som kom fram var konsensus om att det råder viss begreppsförvirring om vad som menas med ett sekulärt samhälle. Däremot blev de siffror som visar på den enskilde svenskens förhållande till tro relativt oemotsagda i debatten.

Nyheter · Publicerad 00:00, 6 jul 2012

Världen idags seminarium "Hur sekulariserat är Sverige?" gick av stapeln på Elidascenen i Almedalen på torsdagen var mycket välbesökt. Ett sextiotal personer följde debatten ombord på segelfartyget, och som sig bör i ett panelsamtal, var det en del skilda åsikter som presenterades.
Ulf Perbo, statssekreterare på civildepartementet, den gren av regeringen som hanterar samfundsfrågor, menade att om man bortser från undersökningar som talar om hur sekulariserat Sverige är, utan tittar på vad svensken gör med sina pengar så målar det upp en mystisk bild av Medelsvensson
– Om man vill vara med i Svenska kyrkan, då måste man betala flera tusen kronor om året. När sex miljoner gör det, då visar de att detta är något som är väldigt viktigt, sade Perbo.
– Lägger man sedan till muslimska samfund och frikyrkor, betalar nästan sju miljoner svenskar  flera tusen för att vara med i en religiös organisation. Eftersom han samtidigt i undersökningar anser sig vara sekulariserad, ruvar det något i svenskens själ som inte går att komma åt.
Perbo tror inte att det bara är av kulturella skäl som så pass många fortfarande står med i kyrkan.
– Om det vore så att medlemsavgiften vore 50 kronor i Svenska kyrkan, men om man ska betala flera tusen kronor om året hela livet. Om samma krav skulle finnas i en förening, att det kostar 3 000 kronor att vara med, skulle föreningslivet dö ut över en natt.

Perbo menar att om man bortser från att försöka tolka folks inre själsliv och tankar och bara ser vad pengarna går till så visar det en annan bild.
Christer Sturmark, ordförande för Humanisterna, menade däremot att det absolut är av slentrian som svensken är med i Svenska kyrkan.
Stefan Gustavsson, generalsekreterare för Svenska evangeliska alliansen, poängterade att man borde tala om det pluralistiska samhället i stället för det sekulära samhället. Han fick visst medhåll från Humanisternas ordförande om att det blir begreppsförvirring att tala om ett sekulärt samhälle.
Gustavsson tryckte vidare på att definitionen av ett sekulariserat Sverige måste ske ur tre synvinklar.
Dels hur staten och det politiska systemet ser ut. Vilken ställning staten tar i förhållande till religionen.
– Där har vi i Sverige den situationen där staten är neutral till olika livs­åskådningar.
– Sen har vi en allmän inställning i vårt land. Det sekulära, i betydelsen den livssyn som avvisar andlighet, religion och det övernaturliga, ligger som ett raster över hela vår kultur, sade Gustavsson och menade att det har blivit en standardposition som samhället utgår ifrån.
Till sist menade Stefan Gustavsson att sekulariseringen inte alls gått så långt på individnivå. Däremot att människor håller sin religiösa tro och sina tankar om de yttersta frågorna för sig själv.

Tommy Dahlman som arbetar som predikant inom Pingströrelsen rör sig mycket bland folk och han menar att det absolut är så att svenskarna är mycket mer religiösa än vad som ges sken av.
– Jag läste en undersökning för ett tag sedan där sju procent av svenskarna sa att de var kristna och 45 procent sa att man var religiösa. Då kommer vi en bit över 50 procent av den svenska befolkningen. I samma undersökning visade det sig att en fjärdedel ber till Gud någon gång och 50 procent ber ofta.
16 procent ber varje dag.
Svensken förstår helt enkelt inte när vi talar om sekularisering av stat eller samhälle, utan är tvärtom väldigt öppen när det gäller religiositet, konstaterade Dahlman.

Debatten kom att kretsa kring just det, definitioner av livsåskådning kontra religion, och på vilken nivå som sekulariseringen sker och bör ske.
Att själva staten, myndigheten, ska vara neutral till livsåskådningar var alla överens om, men även där fastnade man i en del svårigheter att definiera detta.
Bland annat menade Christer Sturmark att livsåskådningsorganisa­tioner inte borde få bedriva välfärdsverksamhet. Som exempel tog han Scientologerna som driver drogrehabilitering och det med starka syften om att "missionera" sin livs­åskådning.
– När människor mår som sämst bör de skonas från försök till manipulation.
– Men jag är den första att säga att så är det naturligtvis inte i många kristna och muslimska organisationer som inte har det syftet, utan bara vill hjälpa. Det är onekligen en jättesvår gränsdragningsfråga.

Fotnot: Seminariet finns att se på www.bambuser.com/channel/varldenidag

Återupprätta det svenska civilsamhället

Ledare Ett viktigt steg för att få det vacklande svenska samhället i balans är att civilsamhället... torsdag 22/10 00:00

Varför tro på uppståndelsen?

Mot väggen De första kristna hävdade att de mött Jesus uppstånden. Varför ska vi ta det påståendet på allvar?... torsdag 22/10 00:00

Jag är så tacksam för att det fanns en liten församling i det samhälle där jag växte upp.

Det är viktigt att komma ihåg varifrån man kommer. Själv växte jag upp i en litet gruvsamhälle i... torsdag 22/10 00:00

Cecilie Fassotte: ”En spännande resa”

Norska kyrkan. – Det är otroligt fint att gå den här vägen som par, säger Cecilie Fassotte, 44 år. Hon upplever...

Varför tro på uppståndelsen?

Mot väggen De första kristna hävdade att de mött Jesus uppstånden. Varför ska vi ta det påståendet på allvar?...