Förra veckan publicerades rapporten "Growing up unequal: gender and socioeconomic differences in young people's health and well-being". Där presenteras resultat från en omfattande internationell studie om skolbarns hälsovanor som avser 2013 och 2014, en studie som genomförs var fjärde år.

I rapporten kan man konstatera att den psykiska ohälsan, mätt med hjälp av självrapporterade besvär, ökade mer i Sverige än i andra länder mellan åren 2009/10 och 2013/14. Från att ha legat nära genomsnittet på plats 19 av 39 länder, placerar sig Sverige nu på plats åtta av 42 på listan över störst förekomst av psykisk ohälsa.

Psykiska besvär, som nedstämdhet och sömnsvårigheter, har ökat bland 13- och 15-åringar sedan många år tillbaka. Bland 13-åriga och 15-åriga flickor har de dessutom ökat kraftigt sedan föregående mätning 2009/10. Andelen 11-åringar med sömnsvårigheter ökar dessutom och även så kallade somatiska besvär, såsom huvudvärk och magont, har ökat över tid.

Samtidigt syns inte alls samma utveckling gällande psykisk ohälsa bland unga i de övriga nordiska länderna. Tvärtom återfinns Norge, Danmark och Finland nu bland de fem länder med lägst förekomst av psykisk ohälsa.

Så vad beror den här dystra trenden på? Petra Löfstedt, ansvarig för studien Skolbarns hälsovanor i Sverige på Folkhälsomyndigheten, säger att man har en pågående seminarieserie där några av de möjliga skälen diskuteras.

– Vi har tittat på medieanvändning och psykisk hälsa, vi har haft ett seminarium om sociala skillnader, ett i februari om olika skolfaktorer och ett nu i april med fokus på etablering av vuxenliv, säger hon.

När ni tittade på skolfaktorer, fanns då utvecklingen i förskolan med?

– Nej, grunden för seminarierna är åldrarna 11, 13 och 15, och det är framförallt bland 13- och 15-åringar man ser ökningen. Vi har haft fokus på unga vuxna.

Orsaken till frågan om förskolan varit uppe för samtal är att det finns en hel del debattörer och experter som de senaste åren ifrågasatt hur läget i svenska förskolan påverkar barnens utveckling på längre sikt.

I takt med att förskolegrupper blir större, allt längre dagar för barnen och allt tidigare förskolestart har frågor väckts om huruvida små barns grundläggande behov av anknytning och omvårdnad möts i förskolan, och vad som annars blir konsekvensen.

Ulla Waldenström, senior professor i omvårdnad, har till exempel uppe saken i sin bok "Mår barnen bra i förskolan?"

I en debattartikel i Göteborgs-Posten skriver hon: ”En förskola med genuint barnperspektiv måste ta frågan om långsiktiga effekter på barns hälsa och psykosociala utveckling på allvar. Samtidigt har vi en hel del kunskap från annan typ av forskning, till exempel om små barns behov och anknytning, och om barnhjärnans utveckling; kunskap som räcker en bra bit i förverkligandet av barnperspektivet.”

En som tydligt kopplar utvecklingen av psykisk ohälsa bland unga till den ensidiga svenska barnomsorgsmodellen där alla barn ska gå i förskola, är Susanne Nyman Furugård, initiativtagare till uppropet ”Hållbar familjepolitik nu”.

– Det går att se att det finns ett samband, ökningen av psykiska ohälsan sammanfaller ungefär med att de första stora dagiskullarna i slutet av 90-talet kom upp i tonåren. Det här är ett område som man negligerat när man frågat sig vad det beror på att unga mår sämre. Kan det kanske hänga ihop med förändrade uppväxtvillkor?

Susanne Nyman Furugård betonar att det säkerligen finns flera olika skäl till utvecklingen; det kan handla om större svårigheter att få jobb, ökad utseendefixering och andra faktorer.

– Men om nu unga möter en hårdare verklighet, då är väl behovet av stöd från sina föräldrar ännu större? Det här är en komplex bild men det är återkommande så att man inte vill syna familjepolitiken med barns minskade tid med sina föräldrar och vilken inverkan det kan ha.

Folkhälsomyndigheten ska i sommar arrangera ett seminarium med deltagare från andra länder.

– För att förstå varför tonåringar i Sverige mår sämre än tonåringar i de andra nordiska länderna kommer vi att arrangera ett seminarium i juni, där vi bjuder in experter från de andra länderna för ett panelsamtal, säger Petra Löfstedt.