I stället för hårda restriktitioner valde Sverige rekommendationer och uppmaningar om fysisk distans, hemarbete och att inte resa alltför långt från sitt hem.

”Myndigheterna förutspådde att man skulle ta hem spelet på lång sikt. I bästa fall skulle sårbara personer välja att stanna hemma, ekonomin skulle inte bli alltför lidande, och friska personer skulle få milda infektioner som i slutänden skulle bidra till kollektiv immunitet”, skriver Aria Bendix i en längre analys.

– De underskattade dödligheten oerhört, säger Claudia Hanson, docent i epidemiologi vid Karolinska instutitet, till tidningen.

”Sverige har haft omkring 145 dödsfall i covid-19 per 100 000 invånare – omkring tre gånger mer än Danmark, åtta gånger mer än Finland, och nästan tio gånger mer än Norge”, skriver Business Insider.

Vidare framgår det att omkring 11 av 100 personer i Sverige diagnostiserats med covid-19 sedan början av pandemin, jämfört med 9,4 i Storbritannien och 7,4 per 100 i Italien.

Många experter varnade för att de lösa tyglarna i Sverige skulle leda till onödigt höga dödssiffror.

Men statsepidemiolog Anders Tegnell försvarade strategin och beslutet att inte öppna och stänga samhället beroende på smittan, så som en del andra länder gjorde.

Även om man valde att stänga gymnasier och universitet, uppmana till distansarbete, kräva större avstånd på restauranger och begränsa allmänna sammankomster låg rörligheten i samhället kvar på en hög nivå under våren och försommaren 2020.

Ändå gick det inte bättre för den svenska ekonomin och arbetslösheten jämfört med de andra nordiska länderna. Möjligen, skriver Business Insider, hade svenskarna något lättare för att hålla humöret uppe under pandemin.

– Det har gått bättre för länder med tvingande restriktioner, konstaterade Lars Calmfors, ledamot i Kungliga vetenskapsakademien, i en intervju i Wall Street Journal december.