Rättfärdighetens frukt ska vara frid, och rättfärdighetens verk vara ro och trygghet för evigt.
Jesaja 32:17

Världen idag

Varje år tänds mer än 600 000 ljus i Sveriges domkyrkor. Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT

Succén som fyllde ett tomrum

Att tända ett ljus i kyrkan har blivit en älskad tradition. Den är ett barn av 1968 och lanserades efter mordet på medborgarrättskämpen Martin Luther King. Men det var inte självklart att det skulle bli succé.

Nyheter · Publicerad 00:00, 27 dec 2018

Martin Luther King skulle ha kommit till Uppsala och stå i predikstolen i samband med Kyrkornas världsråds generalförsamling. Men den 4 april 1968 sköts han till döds i Memphis, Tennesse, i hemlandet USA.

– Då tänkte jag, att jag tar fram en gammal idé som tidigare inte gått att genomföra, berättar Martin Lönnebo.

På den tiden var han domkyrkokaplan i Uppsala och ansvarade för gudstjänsten som skulle hållas i Uppsala domkyrka och via Eurovisionen sändas i hela Europa.

Han bad en konstnär att göra en ritning på ett träd, en gestaltning med jordklotet och korset, där det skulle gå att sätta många små ljus. Han samlade in pengar och gick sedan till ärkebiskopen och lanserade idén om en ljusbärare.

Ärkebiskopen gav klartecken och ljusbäraren fick en central roll i den tv-sända gudstjänsten.

I dag tänds mer än 600 000 ljus om året i Sveriges domkyrkor, och dessutom finns ljusbärare i nästan varenda en av de övriga 3 000 kyrkorna i Sverige.

– Det är helt uppenbart ett symbolspråk som fungerar och ett uttryckssätt som upplevs som djupt meningsfullt, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

Lunds domkyrka toppar ljuständarlistan – här går det åt 150 000 ljus om året. Cecilia Pusch kommer hit en gång i månaden med sin pappa, Roland. De tänder var sitt ljus och tänker på en älskad mamma och hustru, som dog för ett och ett halvt år sedan. Men de betraktar sig inte som religiösa.

– Vi är ateister, men jag tycker ändå att kyrkan är viktig och jag är fortfarande medlem, säger Cecilia Pusch.

Orsaken till att ljusbäraren fick ett sådant genomslag var helt enkelt att den behövdes, tror Martin Lönnebo. Han kallar ritualen en ordlös bön.

– Ordlös bön plus kärleksfull handling – det är de vanligaste sätten att bedja i Sverige nu, säger han.

– På det sättet är det sekulariserade samhället på många sätt mer kristet än vad det har varit tidigare, genom att det finns så mycket barmhärtighet, allt enligt det kristna mönstret.

Ljusbärare

Den första ljusbäraren inom Svenska kyrkan utformades 1968 av konstnären Olof Hellström och gavs namnet ”Folkförsoningens träd”.

Den skapades för att hedra minnet av Martin Luther King, medborgarrättskämpen som sköts ihjäl en kort tid innan han skulle komma till Uppsala för att medverka i Kyrkornas världsråds generalförsamling.

Utgångspunkten var psalmen ”Alla äro våra bröder som på jorden bo och bygga”.

Idén till ljusbäraren lanserades av Martin Lönnebo, som 1968 var domkyrkokaplan i Uppsala domkyrka.

Han blev senare biskop i Linköpings stift (1980–94) och är även författare.

Martin Lönnebo har även skapat ett det ekumeniska radbandet ”Frälsarkransen”.

Källa: Svenska kyrkan

Ordkrig efter israeliska flygangrepp i Syrien

Missilangrepp Iran är redo att utplåna Israel, hävdar chefen för det iranska flygvapnet, sedan Israel angripit iranska mål i Syrien. – Vi slår till mot vem som än...

Det räcker inte med besvärjelser

Ledare Beklämmande röra Så här när dammet börjar lägga sig kan man fundera en del på förra veckans kaos i regeringsfrågan. Hur kunde S, MP, C och L ens komma på tanken att...