Enkätundersökningen – som genomförts under 2020 och som besvarats av drygt 3 500 personer av 5 750 tillfrågade – jämförs med en undersökning som gjordes för 15 år sedan.

Andelen svenskar som inte har instämt i något av de antisemitiska påståenden de fått svara på är 66 procent – jämfört med 57 procent år 2005.

Bland gruppen som hyser starka antisemitiska åsikter, nu fem procent, har det däremot inte skett någon större förändring på 15 år.

– Det har hänt väldigt lite, det var sex procent 2005, säger Henrik Bachner, doktor i idéhistoria och en av rapportens författare.

Enligt studien förekommer antisemitism i alla delar av befolkningen – men i vissa grupper är den starkare än andra.

Det rör äldre, personer födda utanför Sverige – samt bland de med viss religionstillhörighet eller partitillhörighet.

– Vi kan se att personer med muslimsk religionstillhörighet har en jämförelsevis högre grad av antisemitiska attityder jämfört med personer som inte har någon religionstillhörighet, förklarar Henrik Bachner.

– Personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna har också en jämförelsevis högre grad av antisemitiska attityder, framför allt när det gäller traditionell och förintelserelaterad antisemitism.

Antisemitiska föreställningar och attityder är mellan 19 och 30 procent högre bland de svaranden med muslimsk religionstillhörighet jämfört med de utan religionstillhörighet – beroende på vilka frågor som ställts. När det kommer till SD-sympatisörer är samma siffra mellan 17 och 20 procent, beroende på vilka frågor som ställs – och i jämförelse med en referensgrupp bestående av socialdemokrater.

Studien är välkommen, tycker Mathan Shastin-Ravid, kanslichef på Svenska kommitén mot antisemitism.

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den del som hyser starka antisemitiska attityder ligger kvar på ungefär samma nivå, säger han.

Fredrik Sieradzki på informationscentret vid Judiska församlingen i Malmö tror att rapporten skulle sett annorlunda ut om den gjorts i år.

– Hade man gjort undersökningen nu så undrar jag hur resultatet blivit, säger han och hänvisar till konflikten som blossat upp i Israel.

– Utan att kommentera det som händer där nere – den upplevelse vi har som judar i Sverige är att när det händer saker i Mellanöstern så ökar graden av antisemitiska incidenter och negativa känslor gentemot judar generellt.

Mira Kelber, ordförande för Judisk Ungdom Malmö, uttrycker förvåning över resultatet.

– 2005 till 2020 är den tiden som jag har upplevt det jag har varit med om, säger hon till Rapport och syftar på hatbrottsincidenter.

I inslaget säger rapportförfattaren att man måste skilja på attityder och hatbrott. Att attityderna förändras betyder inte per automatik att hatbrotten minskar, påpekar han.