Sjumilaskolan har omkring 500 elever, vilket innebär att cirka sju procent av eleverna inte hade dykt upp efter sommarlovet. Det handlar om elever från förskoleklass och hela vägen upp till årskurs nio som inte infunnit sig.  

– Det kan vara att man flyttar tillbaks till sitt ursprungsland eller till en annan kommun, eller har en längre semester, säger Charlotte Andersson, rektor för Sjumilaskolan, till SVT.

Men om något av detta är skälen till frånvaron så har vårdnadshavaren inte informerat skolan, vilket enligt rektorn gör att eleverna räknas som saknade.  

– Deras kompisar saknar dem, deras lärare saknar dem. Det är tråkigt, för skolan är viktig. Vi har 178 skoldagar och det är färre än vad man är ledig, säger Charlotte Andersson som också uppger att orosanmälningar har gjorts till socialtjänsten rörande de saknade eleverna, oklart dock i hur många av fallen.

Skolan utreder vad frånvaron beror på och söker kontakt med föräldrarna.

– Får vi inte det så gör vi orosanmälan kring eleverna som vi inte får tag på, säger Charlotte Andersson. 

Först senare i höst kan kommunen ha en samlad bild över hur många elever som är frånvarande i Göteborg efter lovet, rapporterar SVT.

På sociala medier betonar de flesta etablerade debattörer att vi i nuläget inte vet vad frånvaron beror på. Men det lyfts att det på ett övergripande plan finns en ökande problematik med till exempel tvångsgiften och andra hedersrelaterade fenomen. Därmed finns det en oro för att det i vissa av fallen på Sjumilaskolan kan handla om bortföranden kopplade till sådana frågor.

”Det är en mycket allvarlig utveckling med fler skolbarn som försvinner år för år. Bortgifte, könsstympning, uppfostringsresor, vårdnadstvister och så vidare. Oavsett orsak så är det ett enormt svek mot barnen”, skriver Xoncha Nouri, senior analytiker vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE), på plattformen X.

Sjumilaskolan ligger i stadsdelen Biskopsgården som räknas som ett utsatt område.