Monica Eckerdal, samordnare vid Jourhavande präst, tror att ökningen beror på flera faktorer.

– 2008 var det ekonomisk kris, sedan har vi haft nerdragningar inom psykiatrin, arbetsmarknaden har blivit tuffare och människor allt mer ensamma. Jag tror att det är sådant som gör att människor ringer, säger hon.

Till landstingsägda Nationella hjälplinjen ringer det så pass många att alla samtal inte kan besvaras. Nina Ingren vid Nationella Hjälplinjen anser att psykiatrin inte räcker till.

Efter psykiatrireformen är det många som inte har den kontakten de behöver och de famlar. I stället vänder de sig till sådana här linjer. Till oss ringer det fler än vad vi kan ta emot.

Nationella hjälplinjen siktar på att kunna öka sin kapacitet under 2016 och vill också öka nyanländas möjlighet att kontakta tjänsten.

– Vi upplever att nyanlända har väldigt lite utrymme till att prata om hur de mår och om vart de ska ta vägen, säger Nina Ingren.

För jourhavande präst är framtidsplanen att först öka tillgängligheten genom att förlänga öppettiderna. Och sedan arbeta mot att kunna svara dygnet runt.

– Jag önskar att vi hade haft bättre öppettider för att öka tillgängligheten, men vi behöver mer resurser, säger Monica Eckerdal.

Hos prästerna, framförallt bland nyutbildade, finns det intresse att utveckla tjänsten, menar Lars Christiansen som är samordnare för Jourhavande präst i Stockholm.

– Här i Stockholm har vi alltid menat att detta är en verksamhet som är i linje med vad kyrkan och präster ska hålla på med.

Även han efterfrågar mer resurser och fler välutbildade och kompetenta präster som kan prata med oroliga människor på nätterna. Han var själv Jourhavande präst mellan 1982 och 1996, när han kom tillbaka som samordnare för sex år sedan märkte han tydligt att antal samtal ökat.

– Jag ser Jourhavande präst som en känslig termometer i samhällskroppen. När oron och ohälsan i samhället ökar så ökar antal samtal till oss.