Att har rätt utbildning och stor erfarenhet är inte tillräckligt om man ska söka jobb som kommunchef i Söderhamns kommun i Hälsingland. Där verkar det även krävas att man ställer sig bakom regnbågsflaggans ideologi.

”För dig är jämlikhet ett ledord och givetvis går du i täten i Prideparaden”, står det i platsannonsen.

– Vi ser gärna att våra ledare i kommunen har det här jämlikhetstänket, säger Malin Strandlund, hr-konsult i kommunen, när Världen idag ringer upp.

– Självklart vill vi gärna ha in en ledare som har en öppen syn på hbtq, fortsätter Strandlund som själv varit med och tagit fram annonsen.

Hon betonar dock att hon inte har mandat att tillsätta den nya chefen, utan att det är något som politikerna gör.

Att kommunen i och med formuleringen skulle kräva en viss åsikt av den anställde håller hon inte med om.

– Vi ser gärna att man har en öppenhet, men jag skulle inte säga att vi kräver en åsikt.

Världen idag tar kontakt med juristen och arbetsrättsexperten Tommy Iseskog för att höra om formuleringen i platsannonsen är godtagbar.

– I en platsannons kan man egentligen skriva vad som helst. Men det kan användas mot en vid en eventuell tvist, säger han.

Tommy Iseskog hänvisar till de sju diskrimineringsgrunderna – kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder – och förklarar att en formulering i en annons kan användas som bevisning om någon anmäler sin arbetsgivare för diskriminering.

Om en heterosexuell person exempelvis upplever att han eller hon inte har fått jobbet på grund av sin sexuella läggning skulle formuleringen i annonsen kunna användas som bevisning, menar Iseskog.

Men att formulera sig som Söderhamns kommun har gjort är, enligt Iseskog, alltså fritt. Detta även om formuleringen är ett uttryck för att kommunen vill se en särskild åsikt hos den anställde.

– Vi har inget särskilt skydd för åsiktsfrihet i Sverige.

På samma sätt som exempelvis Svenska kyrkan kan skriva att de söker någon som delar deras värdegrund kan ett företag skriva att de söker någon med en annan typ av värdegrund, förklarar han.

Är det någon skillnad på en kommun och ett privat företag i det här avseendet?

– Nej. I det kommunala är man mer styrd av att man ska se till att alla medborgare blir lika behandlade, men jag kan inte se att det skulle vara något rättsligt fel att uttrycka sig på det här sättet.

Skulle man då kunna säga ”Jag kan inte stå bakom Pride på grund av min religiösa tro?” och åberopa ”diskriminering på grund av religion” om man inte får jobbet på grund av inställningen till Pride?

Som svar på denna fråga hänvisar Tommy Iseskog till fallet med arbetstagaren som inte ville skaka hand.

– På en svensk arbetsplats kan man kräva att man agerar jämställt och inkluderande, oavsett religion. Men kravet för att arbetsgivaren ska kunna kräva ett visst beteende av arbetstagaren är att det är nödvändigt att göra på det sättet för att kunna utföra sin arbetsuppgift.

Om man sökte det här jobbet skulle man med andra ord kunna säga: ”Jag vill inte delta i Prideparaden, men jag kan delta i jämställdhetsarbete på andra sätt”?

– Ja. Det kan ju knappast vara en arbetsskyldighet i något jobb att gå i Prideparaden.

Enligt Malin Strandlund kommer Söderhamns kommun inte kräva att den som får jobbet de facto går i Prideparaden.

– Det är inget som står i vår kravprofil.

Att söka jobbet och säga att man vill arbeta för jämställdhet på andra sätt än att gå i Prideparaden är, enligt Strandlund, okej.

– Absolut. Vi ser gärna att man går i Prideparaden, men vill personen inte det så respekterar vi det.