Sedan 2017 rekommenderar Socialstyrelsen mindfulnessbaserad kognitiv terapi som återfallsförebyggande behandling vid återkommande depression.

Denna behandling rekommenderas däremot inte vid något annat ångest- eller depressionstillstånd, eftersom ”det vetenskapliga underlaget är begränsat” och det saknas information ”om biverkningar och oönskade effekter”.

Men nyligen publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica, som visar att mindfulness kan leda till ångest och depression.

När Världen idag kontaktar projektledaren för Socialstyrelsens nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom, Stefan Brené, har han ännu inte tagit del av studien.

– Det vetenskapliga underlag som Socialstyrelsens rekommendationer grundar sig på är från 2016, säger han.

Han berättar att Socialstyrelsen har en pågående översyn av de nationella riktlinjerna, en process där ett flertal experter gör en bedömning av nya studier på området.

Hur snabbt kan ni gå ut med reviderade riktlinjer om det skulle visa sig att exempelvis den nya studien bedöms vara relevant?

– Vi planerar att publicera översynen av riktlinjerna i slutet av oktober i år. Jag kan i dagsläget inte svara på när nästa översyn av riktlinjerna ska publiceras.

Betyder det att den nya studien inte hinner komma med i årets översyn?

– Jag kan inte redogöra för innehållet innan publicering.

De nationella riktlinjerna är ett stödmaterial med råd till hälso- och sjukvården, förklarar Lars Anders Kring, jurist på Socialstyrelsen.

– Om riktlinjerna är inaktuella innebär det inte att man bara kan följa dessa. Både de vårdgivare som bedriver verksamheten och hälso- och sjukvårdspersonalen har ett eget ansvar att ge god, kunskapsbaserad vård i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, säger han.

Enligt patientlagen ska patienter även få information om ”väsentliga risker för komplikationer och biverkningar”.