Det var den 15 januari som EU-parlamentet antog en resolution ”om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området”.

Parlamentet röstade då också om ett tilläggsförslag, författat av just Charlie Weimers, tillsammans med polskan Anna Fotyga (Lag och rättvisa), som satte fokus på att kristna runt om i världen utgör en ”klar majoritet av de religiösa grupper som diskrimineras, utsätts för våld och dödas”. 

Tilläggsförslaget fick stöd av 326 ledamöter, medan något fler – 338 stycken – röstade emot det. Bland dem som röstade för tillägget fanns de svenska ledamöterna från M och KD. Bland dem som röstade emot fanns de svenska ledamöter som tillhör Januari­överens­kommelsens partier, det vill säga S, MP, L och C.

Dessa hade tillsammans kunnat ändra utfallet i omröstningen, då tillägget hade antagits om så många fler hade röstat ja. 

– Svenska europaparlamentariker skulle kunna göra skillnad om de hade brytt sig om att stå upp för förföljda kristna, säger Charlie Weimers till Världen idag. 

Flera av de nej-röstande parlamentarikerna uttrycker dock, som svar på Världen idags fråga om varför de röstade emot tillägget, att frågan om förföljelsen av kristna är viktig för dem, men att tilläggsförslaget inte passade in i resolutionen som helhet. 

– Som praktiserande kristen är förföljelsen av kristna något som engagerat mig djupt under lång tid. Omvärlden kan inte stå tysta när friheter och rättigheter kränks för någon. Detta är rapporten tydlig med och Sverigedemokraternas tilläggsförslag tillförde inget nytt, svarar Alice Bah Kuhnke (MP).

Fredrick Federley (C) pekar på den formulering om kristna som redan fanns i den nu antagna resolutionen, där ”kristna i Mellanöstern” tas upp som ett exempel på en utsatt grupp vad gäller religions- och trosfrihet, vilket han ställer sig bakom. 

– Att lyfta upp en särskild grupp på det sätt som tilläggsförslaget gör, utan att ge andra utsatta grupper motsvarande utrymme, vore dock inte lämpligt, skriver han. 

Även Karin Karlsbro (L) och Heléne Fritzon (S) pekar i sina svar på vad de kallar för resolutionens ”allmänna karaktär” respektive ”breda ansats”. 

Charlie Weimers (SD) vidhåller dock att tillägget hade varit både motiverat och välbehövligt. 

– Kristna utgör 80 procent av alla religiöst troende som förföljs i världen. Europa­parlamentet måste uppmärksamma att det är en global företeelse som nått folkmordsliknande proportioner, skriver han. 

Enligt Weimers saknar dessutom EU i dagsläget en övergripande strategi mot förföljelsen av kristna i världen, och han hävdar att frågan varken nämns i unionens viktigaste styrdokument för utrikespolitiken eller prioriteras av dess utrikestjänst. 

– Grundproblemet är att varken politiker eller tjänstemän vill erkänna problemet, eftersom det är islamister som står för huvuddelen av förföljelsen, skriver han. 

Omröstningen i EU-parlamentet ägde rum samma dag som Open Doors presenterade sin årliga rapport om förföljelsen av kristna i världen. 

– Jag hoppas att alla svenska europa­parlamentariker som säger sig bry sig om mänskliga rättigheter åtminstone tar sig tid att läsa deras rapport, avslutar Weimers.