Bilder på zombier, demoner och vampyrer med beskrivningar om hur man dödar dem, en novell där en pojke blir besatt och dödar alla han vidrör samt en opinionstext där tesen var att barn måste få läsa skräcklitteratur. Det var delar av innehållet i årets läsförståelsehäfte i det nationella provet i svenska för årskurs nio, enligt en 16-årig elev som Världen idag har talat med.
Provet är sekretessbelagt fram tills rättningen är klar, vilket gör att det i nuläget inte går att få tag på.
En person som reagerade starkt på provet är läraren Esther Bergman på den kristna friskolan Grenadjärskolan i Örebro. Hon skulle agera provvakt för niorna och fick, i vanlig ordning, ta del av häftet en dag före provdagen.
– När jag läste igenom provet så kände jag: Jag kan inte dela ut det här, berättar hon.
Esther Bergman gick till sin chef och förklarade hur hon kände. Chefen – skolans rektor – var också kritisk till provet och befriade Esther Bergman från uppgiften.
Eftersom skolan är skyldig att låta eleverna göra provet valde rektorn att själv dela ut provet till eleverna.
Vad var det du reagerade på främst?
– Det var den längre texten. Den handlade om en pojke som är sjuk och märker hur något börjar ta över hans kropp. Hans händer får eget liv och kryper upp mot halsen för att strypa honom, säger Esther Bergman.
Hon berättar att historien fortsätter med att en läkare hindrar pojken från att ta sitt liv, men att pojken inser att han kan förmedla död genom att vidröra människor.
– Han ställer sig i fönstret och tittar ut och får en längtan efter att döda sina föräldrar och barnen i skolan, säger hon.
Novellen det ska handla om är ”Feberdrömmar” av Ray Bradbury. Esther Bergman berättar att de var många lärare som reagerade på provet.
– Det är inte första gången som den svenska uppsatsdelen är ett lågvattenmärke. Nu får det vara nog, säger hon.
Hon berättar att det finns elever i skolan som har problem med rädsla och har svårt att sova på nätterna.
– Man har ingen aning om hur eleverna reagerar, säger hon.
Hon tror också att det finns elever som har en tuff attityd utåt, och läst texterna utan att säga något, men som egentligen blivit illa berörda av provet.
Men blir det några ämnen kvar om man ska plocka bort allt som kan uppröra någon?
– Jag förstår ju att man inte kan rensa texterna från allt. Men det här var ett övertramp. Engelskaprovet är alltid jättefint, så det går att ta fram bra material.
Även skolans rektor Yvonne Wirhall reagerade på provet.
– Jag tycker att det är lite okänsligt att välja ett så här starkt ämne. Alla elever läser inte skräcknoveller. Vem som helst får så klart läsa vad som helst, men varken skolan eller eleverna hade möjlighet att välja bort de här texterna, säger hon.
Yvonne Wirhall påpekar, även hon, att det finns elever som har varit med om svåra saker och därför är extra känsliga.
– Att tvinga sådana elever att läsa dessa texter känns inte bra, säger hon.
Hon poängterar att ämnet dessutom kan påverka elevernas resultat.
– I en provsituation vill eleverna prestera så bra de kan. Då är det synd om texterna får dem att känna obehag.
Hon berättar att svenskadelen i det nationella provet tidigare har haft, i hennes tycke, ett provocerande språk med mycket svordomar, vilket hon diskuterat med institutionen som tillverkat provet.
Tidigare år har provet innehållit texter om normbrytande beteende, men det har inte varit något som Yvonne Wirhall har motsatt sig, eftersom hon anser att det är ett ämne som är en del av samhällsdebatten.
Hon hoppas att personalen på Institutionen för nordiska språk på Uppsala universitet, som är de om tar fram provet, ordnar ett bra material till nästa år.
– Det finns miljontals texter som inte är obehagliga på det här sättet, säger hon.
Maria Westman på Institutionen för nordiska språk på Uppsala universitet är en av dem som har tagit fram provet.
– Jag kan inte uttala mig om det specifika innehållet i provet, men vi väljer alltid teman som kan tolkas på olika sätt. Vi har en etisk granskning som granskar proven ur olika perspektiv, det här provet har gått igenom den granskningen, säger hon.
Hur ser ni på att det kan finnas elever som har blivit illa berörda av provet?
– Vi försöker hela tiden göra granskningar och välja sådana teman som inte ska upplevas på det sättet. Vår intention är att det ska vara texter som alla kan läsa. Sedan är det alltid så att texter kan uppfattas på olika sätt. Det finns säkert något i varje text som kan uppröra någon. Men det är naturligtvis olyckligt om någon uppfattade provet som obehagligt.
Kan ni välja mindre provocerande ämnen?
– Jag tycker inte att vi har provocerande ämnen. Proven har som sagt gått igenom vår granskning. Vi är inte ute efter att provocera – vi försöker hitta texter som väcker intresse.
En elev som regerade på provet är en kristen 16-åring som vill vara anonym.
– Jag tycker att det var ett märkligt tema. Jag mådde inte bra när jag läste texterna, säger hon.
Hon berättar att flera av hennes klasskamrater kände likadant. Trots att hon tyckte att texterna var obehagliga så fullföljde hon provet.
– Man fick bara stänga av och genomföra uppgiften. Men det var skönt att lägga provet ifrån sig när man var klar, säger hon.
Hon tror att provet kan påverka elever negativt.
– Jag tror att det skapar tankar och funderingar. Skräck kan skapa rädsla och mardrömmar. Men många visar inget utåt.
16-åringen påpekar att hennes generation matas med skräck hela tiden, men att det oftast finns möjlighet att välja bort obehagliga böcker och filmer.
– Genom ett sådant här prov skickar man signaler till alla elever i Sverige – man normaliserar skräcken.