HERRENS namn är ett starkt torn, den rättfärdige skyndar dit och får skydd.
Ordspråksboken 18:10

Världen idag

Skolverket: 70 000 lärare saknas fram till 2019

Låg lön och tuff arbetsmiljö. För mycket administrativt arbete och ett stort gap mellan utbildning och klassrummets verklighet. Det är några av förklaringarna till den höga bristen på legitimerade lärare i Sverige i dag.

Nyheter · Publicerad 15:00, 25 aug 2016

– Att vara lärare är ett superkomplext yrke, och liksom när det gäller andra praktiska yrken går det inte att vara helt förberedd och färdig när man kommer ut i verkligheten, säger Petter Ådahl, lärarstudent vid Uppsala universitet och ordförande för Lärarförbundet Student. 


– Men det borde gå att koppla teorin till det praktiska på ett tydligare sätt under utbildningen, så att man får tid, möjligheter och resurser att öva det man lär sig. Det många studenter säger är att det är överväldigande att komma ut i klassrummen.


Skolverket räknar med att det saknas omkring 70 000 nya lärare, förskollärare och fritidspedagoger fram till 2019. De efterföljande två femårsperioderna beräknas behovet vara 60 000 respektive 54 000 heltidstjänster. 


Även om det på sina håll saknas rent fysiska personer som arbetar som lärare, handlar bristen i hög utsträckning om att de vuxna som finns i klassrum, på fritids och i förskolan saknar rätt slags utbildning.


– När man i den nya skollagen 2011 införde behörighetskravet, alltså kravet på lärarlegitimation, då blev den här bristen mycket tydligare, säger Niclas Westin, chef för den enhet inom Skolverket som jobbar med ledarskap och kompetensutvecklingsfrågor. 


– Nu ställer vi krav på att man ska ha lärarexamen för just de ämnen och den årskurs man undervisar i. Tidigare kunde man till exempel ha gymnasielärarutbildning och ändå uppfattas som behörig
 att jobba i hela grundskolan. Och även om vi visste att mellan 15 och 25 procent av lärarna saknade pedagogisk högskoleutbildning, uppfattades inte den situationen som lika akut som i dag.


Lärarlyftet, som i sin nuvarande tappning startade 2012, är ett sätt för lärare att komplettera sin legitimation om de undervisar utan behörighet i ett eller flera ämnen.


Men satsningen har inte utnyttjats fullt ut över hela landet. Det beror enligt Niclas Westin bland annat på att huvudmän och rektorer ansett att statsbidragen som utgått till huvudmännen är för låga.


– Något annat som gjort att deltagandet inte varit så stort som det kunnat vara, är att inte alla rektorer upplever att de kan avvara lärare i den utsträckning som krävs för att delta i utbildningen, säger han. 


Även de som inte gått en lärarutbildning har möjlighet att få lärarbehörighet. Personer med annan akademisk utbildning som redan arbetar som lärare kan läsa in en kortare pedagogisk utbildning och på så vis bli behöriga för sina ämnen och årskurser.


Och tidigare i år gav regeringen ett antal lärosäten i uppdrag att ta fram en kompletterande lärarutbildning för akademiker med forskarexamen.


– Så både den förra och nuvarande regering försöker hela tiden skapa nya möjligheter och vägar för personer med olika bakgrund att antingen bli behöriga eller komma in i läraryrket, säger Niclas Westin.


Men det handlar också om att behålla dem som gått ut en lärarutbildning med rätt behörighet. Och då går det inte att blunda för ett av de främsta incitamenten: Lönen.


Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, som med nedslående resultat utvärderat den svenska skolan, har lärare i länder med goda skolresultat både högre lärarlöner och bättre karriärmöjligheter än i Sverige.


I början av året aviserade regeringen så en miljardsatsning som ska ge omkring 60 000 lärare mellan 2 500 och 3 500 kronor mer i månadslön.


– Det är något helt unikt att man från regeringens sida går in och satsar på en yrkesgrupps löner på det här sättet, säger Maria Rönn vid Lärarförbundet. 


– Det gör man för att läget är så akut. Vi ser att det är lönen som är absolut den avgörande faktorn, tillsammans med arbetsbelastningen, för att man inte fortsätter i yrket.

Karriärtjänster som förstelärare och lektorer finns sedan 2013, då regeringen införde ett statsbidrag som täcker huvudmännens kostnad för den löneökning som kopplas till tjänsterna.
 Den höga arbetsbelastningen vill förbundet få bukt med genom att över hela skolans linje inrätta tjänster för lärarassistenter.


– Absolut bäst vore om man anställde fler lärare och fick ner belastningen på det viset. Men det finns inte så många lärare att välja på. Och utifrån vetskapen att en lärare i dag utför en massa administrativa uppgifter som inte är kopplade direkt till barns och elevers lärande har vi föreslagit lärarassistenter som ett sätt att frigöra tid för lärarna att använda för arbete kopplat till undervisningen, säger Maria Rönn.


Görs inget för lärarnas situation riskerar lärarbristen att ytterligare förstärkas, menar hon.


– Arbetsbördan blir tyngre för dem som är kvar, så fler väljer att lämna yrket. Det är ett sluttande plan. Så det är viktigt att åtgärderna följs upp med fler insatser. Lärarna är ju förutsättningen för så mycket annat i samhället.


Den svenska skolans fallande skolresultat har uppmärksammats internationellt och varit föremål för en rad genomlysningar. Bland annat regeringens skolkommission pekar på hur allt hänger ihop: svag statlig styrning av de senare årens omfattande skolreformer, läraryrkets låga status och elevernas försämrade prestationer. 


Niclas Westin menar att bilden av skolan och läraren spelar en stor roll för hur rekryteringen går. Och den bilden formas dag för dag, klassrum för klassrum.


– Det är bland dagens barn och ungdomar som de framtida lärarna finns. Om vi ska motivera duktiga och studiemotiverade elever att bli lärare, måste de hitta positiva förebilder i sin egen skolgång. Det vet vi påverkar och inspirerar, säger han.


– Skolans möte med föräldrarna får heller inte underskattas, av många skäl. Föräldrar skickar det mest värdefulla de har till skolorna, och ska med rätta vara kritiska. De behöver få en bild av att det är ordning och reda i klassrummet, av att barnet trivs och utvecklas. Blir de nöjda för sitt barns skull, kommer de att tala gott om skolan och det påverkar i sin tur samhällsdebatten.


Något som OECD understryker i sin analys av den svenska skolan är behovet av ett systematiskt stöd för nyutexaminerade lärare i början av deras yrkesbana.

Det är en hjärtefråga för Petter Ådahl vid Lärarförbundet Student.


– Jättemånga lärarstudenter hoppar av yrket inom tre år efter avslutad utbildning. Det handlar om lön, status och arbetsmiljö. Men vi tror också att man i dag får en för svag introduktion i yrket, säger han. 


– Även om lärarutbildningen är bättre än sin rykte, så är man inte redo att slängas rakt ut, utan behöver stöd och handledning. 


Faktum är att man som nybliven lärare har rätt till ett års introduktionsperiod, med en mentor som stöd.

– Men det finns ingen utvärdering av satsningen, och det verkar som att bara en minoritet vet om den här rättigheten, säger Petter Ådahl.

Något annat som han tror att dagens skola behöver är ett större utrymme för praktiskt tillämpad pedagogisk forskning, liksom större fokus under utbildningen på att möta elever med annat modersmål än det svenska.


– Alla lärarutbildningar oavsett ämne måste ha ett språkutvecklande arbetssätt och andraspråksperspektiv. I dag saknas det perspektivet helt, om man inte specifikt läser svenska som andraspråk.

Det många studenter säger är att det är överväldigande att komma ut i klassrummen.
Både den förra och nuvarande regering försöker hela tiden skapa nya möjligheter och vägar för personer med olika bakgrund att antingen bli behöriga eller komma in i läraryrket.
Jättemånga lärarstudenter hoppar av yrket inom tre år efter avslutad utbildning. Det handlar om lön, status och arbetsmiljö.
Absolut bäst vore om man anställde fler lärare och fick ner belastningen på det viset.

Anställda hoppar av barnklinik som behandlar könsdysfori

Storbritannien. Fem anställda vid Britain’s National Health Service (NHS) har valt att lämna sina tjänster på en klinik som arbetar med barn som kan ha könsdysfori....

Dagen efter katastrofen – men före jublet

Ledare Under en vecka på året blir de vanliga samtidspolitiska diskussionerna jämförelsevis små. Frågor som annars utlöser stora och infekterade debatter...