En grupp forskare har tittat på psykisk ohälsa hos elever på högstadiet samt gymnasiet mellan april 2020 och mars 2021 i syfte att undersöka skolstängningars påverkan på elevhälsan. När gymnasieskolorna stängde i mars 2020 avstannade den förväntade ökningen av psykisk ohälsa bland eleverna.

Däremot har det visat sig att elever på högstadiet, vars skolor höll öppet under början av pandemin, hade ett fortsatt ökande behov av psykiatrisk vård.

I det initiala skedet lutade forskarna åt att minskningen kunde ha ett samband med minskad tillgång till vård.

– Men i så fall skulle minskningen ha sett likadan ut för högstadieeleverna, säger Helena Svaleryd, skolforskare och professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, till DN.

En teori är att skolstängningarna lett till en minskad stress för många elever. Det finns också studier från USA som visar att distansundervisningen ledde till att skolmobbningen minskade, även om man först befarat att mobbningen i stället skulle flytta till internet.

– Men när man undersökte saken så såg man att även cybermobbningen minskade, säger Helena Svaleryd.

Faktumet att Sverige varit förhållandevis öppet under pandemin kan vara en annan faktor, tror forskarna.

– Det har gjort att svenska elever kunnat träffa sina vänner och engagera sig i sociala aktiviteter utanför skolan i större utsträckning än i andra länder, säger Helena Svaleryd till DN.

Forskargruppens slutsats går på tvärs med vad Skolinspektionen uppgett, nämligen att elevers psykiska hälsa påverkades negativt av distansarbetet. Underlaget bakom Skolinspektionens slutsats handlade mest om insamlande av intervjuer och enkäter, uppger DN.

– Vi har undersökt mer allvarliga psykiatriska tillstånd. Det är också oklart hur Skolinspektionens mått på oro och stress har överlappat med andra medicinska tillstånd, menar Helena Svaleryd.