Bevara det goda som anförtrotts dig genom den helige Ande som bor i oss.
2 Timoteusbrevet 1:14

Världen idag

En skalle som uppges vara 1,8 miljoner gammal har hittats i marken vid byn Dmanisi iGeorgien. Här en snarlik skalle som påträffades 2005. Foto: Shakh Aivazov / AP / TT

Skallfynd skakar forskarvärlden

Upptäckten av en skalle som uppges vara 1,8 miljoner år gammal ger stöd för hypotesen att alla tidiga arter av människan egentligen är en och densamma.– Detta har vi förfäktat länge, säger Mats Molén, geovetare och skapelsetroende.

Nyheter · Publicerad 00:00, 28 okt 2013

En av de främsta vetenskapliga hypoteserna om människans förfäder är att det fanns ett antal snarlika arter –  homo habilis, homo erectus och homo rudolfensis – som levde samtidigt och som alla var anpassade till olika ekologiska miljöer. Homo habilis ska, enligt forskarna, ha dykt upp för omkring 2,4 miljoner år sedan och några hundratusentals år senare Homo erectus och Homo rudolfensis. Dessa arter ska sedan ha lett fram till vår egen art, Homo sapiens.

Men forskarlaget bakom en uppmärksammad artikel i tidskriften Science menar att fyndet av den hittills mest välbevarade skallen från denna tid i Dmanisi i Georgien, kan betyda att alla dessa tidiga människosläktingar i själva verket är en och samma art, men med stor variation i utseende.
– De här variationerna på skallar finns hos människor även i dag. Men skulle man hitta en sådan modern skalle i en grusgrop skulle man kalla det en apmänniska, säger Mats Molén.
– Homo erectus är helt enkelt en människa.

Som skapelsetroende är han visserligen skeptisk till hur fynden daterats, men konstaterar att själva skallen är betydligt mer välbevarad än tidigare fynd.
– I vanliga fall är det lite småbitar här och där, och svårt att veta vad som är rekonstruktion och vad man hittat. En forskare har dessutom noterat att ryggraden i det här fallet inte gick in längst bak i huvudet, utan mitt under huvudet, och menar på att detta därför är en människa.
Frågan är vilken vetenskaplig bäring upptäckten har och hur den kommer att stå sig över tid.

Anders Forsman, professor i evolutionsbiologi vid Linné­universitetet i Kalmar och Växjö, påpekar att kunskapsfältet är osäkert och som gjort för att ge upphov till spekulationer.
– Det vi vet är att vi har haft förfäder, och att de någon gång blandat ihop sig med varandra, i en hybridisering av arter, säger han.
– Samtidigt är det knepigt att tala om när en art blev en annan, eftersom man först måste definiera vad en art är, vilket är nästan omöjligt.
Anders Forsman är inte specialiserad på mänsklig evolutionsbiologi, och har heller inte läst artikeln i Science.
– Men allt som rör människans evolution, eller snarare våra förfäders, är spännande och intresseväckande. Jag kan nog tycka att man är snabb att skriva om historien på ibland väldigt skraltiga bevis och data, också för att det inom forskningen finns ett visst egenintresse.

Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se

Nya frihetsvindar i spåren av Kinas absurt hårda coronapolitik

Ledare Folkliga protester på gator och torg är det vanligaste sättet för medborgarna att nå politisk... onsdag 30/11 00:10

Efter protesterna – Kina lättar på vissa restriktioner

Kina. Kina lättar på vissa restriktioner i ett försök att dämpa protesterna. Men polisnärvaron i flera av... tisdag 29/11 18:00

Var kan en jude gå med högburet huvud?

Israelkrönika USA diskuterar i dagarna antisemitism. Diskussionen har pågått länge redan, men efter att rapparen... onsdag 30/11 00:00