Låt min bön vara rökelse inför dig, mina lyfta händer ett aftonoffer.Herre, sätt en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr.
Psaltaren 141:2-3

Världen idag

En skalle som uppges vara 1,8 miljoner gammal har hittats i marken vid byn Dmanisi iGeorgien. Här en snarlik skalle som påträffades 2005. Foto: Shakh Aivazov / AP / TT

Skallfynd skakar forskarvärlden

Upptäckten av en skalle som uppges vara 1,8 miljoner år gammal ger stöd för hypotesen att alla tidiga arter av människan egentligen är en och densamma.– Detta har vi förfäktat länge, säger Mats Molén, geovetare och skapelsetroende.

Nyheter · Publicerad 00:00, 28 okt 2013

En av de främsta vetenskapliga hypoteserna om människans förfäder är att det fanns ett antal snarlika arter –  homo habilis, homo erectus och homo rudolfensis – som levde samtidigt och som alla var anpassade till olika ekologiska miljöer. Homo habilis ska, enligt forskarna, ha dykt upp för omkring 2,4 miljoner år sedan och några hundratusentals år senare Homo erectus och Homo rudolfensis. Dessa arter ska sedan ha lett fram till vår egen art, Homo sapiens.

Men forskarlaget bakom en uppmärksammad artikel i tidskriften Science menar att fyndet av den hittills mest välbevarade skallen från denna tid i Dmanisi i Georgien, kan betyda att alla dessa tidiga människosläktingar i själva verket är en och samma art, men med stor variation i utseende.
– De här variationerna på skallar finns hos människor även i dag. Men skulle man hitta en sådan modern skalle i en grusgrop skulle man kalla det en apmänniska, säger Mats Molén.
– Homo erectus är helt enkelt en människa.

Som skapelsetroende är han visserligen skeptisk till hur fynden daterats, men konstaterar att själva skallen är betydligt mer välbevarad än tidigare fynd.
– I vanliga fall är det lite småbitar här och där, och svårt att veta vad som är rekonstruktion och vad man hittat. En forskare har dessutom noterat att ryggraden i det här fallet inte gick in längst bak i huvudet, utan mitt under huvudet, och menar på att detta därför är en människa.
Frågan är vilken vetenskaplig bäring upptäckten har och hur den kommer att stå sig över tid.

Anders Forsman, professor i evolutionsbiologi vid Linné­universitetet i Kalmar och Växjö, påpekar att kunskapsfältet är osäkert och som gjort för att ge upphov till spekulationer.
– Det vi vet är att vi har haft förfäder, och att de någon gång blandat ihop sig med varandra, i en hybridisering av arter, säger han.
– Samtidigt är det knepigt att tala om när en art blev en annan, eftersom man först måste definiera vad en art är, vilket är nästan omöjligt.
Anders Forsman är inte specialiserad på mänsklig evolutionsbiologi, och har heller inte läst artikeln i Science.
– Men allt som rör människans evolution, eller snarare våra förfäders, är spännande och intresseväckande. Jag kan nog tycka att man är snabb att skriva om historien på ibland väldigt skraltiga bevis och data, också för att det inom forskningen finns ett visst egenintresse.

Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se

Guldstaty vid New York-domstol hyllar abort

USA. En cirka 2,5 meter hög staty i guld föreställande en kvinnofigur har placerats på en... måndag 6/2 13:00

Skotskt vittnesbörd om progressivismens kollaps

Ledare Skottland har på senare år utvecklat en allt radikalare progressivism. Den senaste tiden har... lördag 4/2 00:10

Bibliska namn populära hos nyblivna föräldrar i Norge

Norge. Bibliska namn har blivit allt vanligare i Norge under det senaste dryga årtiondet. Jakob och Noah... måndag 6/2 10:00

Korruption och kriminella i politiken

Ledare I Transparency Internationals årliga korruptionsindex noterar nu Sverige sin sämsta notering – och... lördag 4/2 00:00