Företagen hör till de 40 som enligt SEB "verifierat bryter mot internationella normer avseende mänskliga rättigheter, miljö, korruption och arbetsrätt" och nu plockas bort från samtliga fonder.
– Det handlar om fonder som förvaltar över 500 miljarder kronor som alla kommer att lämna de här bolagen, säger Hans Ek, ägaransvarig på SEB, till Svenska Dagbladet.
Bland de svartlistade bolagen finns bland annat Shell, som orsakat en miljökatastrof i samband med oljeutvinningen i Nigeria, Renault, som inte tillåter fackförbund i sin fabrik i Turkiet, och Deutsche Telekoms dotterbolag T-Mobile, som förbjuder anställda att diskutera löner med varandra.
Men listan omfattar även tre israeliska banker som anses stötta bosättningar på Västbanken – Bank Hapoalim, Bank Leumi Le-Israel och Mizrahi Tefahot Bank. Dessutom namnges några internationella företag som bistår Israel med teknik och material relaterat till bosättningarna eller till skyddsbarriären på Västbanken: Hewlett Packard Enterprise (HPE), Elbit, Heidelberg Cement och Hyundai Heavy Industries.
Enligt Svenska Dagbladet finns HPE med på listan för att företaget levererar tekniken till ett system som samlar in biometrisk data om alla palestinier som passerar en israelisk checkpoint på Västbanken.
Michael Cohn, själv företagare samt ordförande för Förenade Israelinsamlingen, tycker inte att det är ett giltigt skäl att blockera HPE.
– De här gränskontrollerna, som man slår ner på, infördes faktiskt för att skydda civila israeliska medborgare efter flera år av fri passage som bara ledde till terrordåd, säger han.
– Att israeler ska få skydda sig kan ju inte rimligtvis gå emot internationell rätt, och därför kan man inte straffa HP för detta. Själva situationen kring Israel är komplex och inte entydig, vilket skiljer den från många andra konflikter.
Nordea valde för några år sedan att efter en granskning fortsätta sitt samarbete med två av de tre israeliska banker som svartlistas av SEB.
Samma banker finns med bland israeliska företag som Frankrikes regering och banker nyligen uppmanades att bryta med i en rapport som delvis finansierades av svenska Sida.
Michael Cohn menar att SEB:s lista inte bara avspeglar etiska hänsynstaganden.
– Man har utelämnat en rad företag som är konkurrenter till svenska företag som Saab, samtidigt som SEB fortsätter att investera i kinesiska banker som investerar i Iran. Så man kan fråga sig om detta handlar om etik eller om affärer och politik, säger han.
– Traditionellt finns det starka kopplingar mellan Socialdemokraterna och SEB-sfären, och att utrikesdepartementet skickar biståndspengar till Västbanken utan att få veta i detalj vad de går till och därmed understödjer fängslade terrorister. Så detta kan slå tillbaka på olika sätt mot både Sverige och SEB.
Michael Cohn är ekonomiansvarig i styrelsen för judiska församlingen i Stockholm, där han tror att beskedet från SEB inte kommer att tas väl emot.
– Vi har mycket affärer med SEB-banken som församling, och dessutom finns många företagare och andra i församlingen som följer de här frågorna med stort engagemang, säger han.
– Så jag vill nog skicka ut en varning om att detta kan få konsekvenser som SEB inte hade räknat med, även utomlands.