Feministiskt initiativ (Fi) har haft stark medvind de senaste månaderna och fått stort utrymme i media. De lyckades i valet till Europaparlamentet vinna ett mandat och går framåt i opinionsmätningarna. Fokus när partiets företrädare uttalar sig ligger på jämställdhetsfrågan, men i deras partiprogram finns en rad förslag som kan beskrivas som mer eller mindre kontroversiella. Världen idag har ställt frågor om dessa till Fi:s talesperson Gudrun Schyman.
Ni vill förändra föräldraförsäkringen. Den ska individualiseras och andra än vårdnadshavare ska ha tillgång till föräldraförsäkringen. Är inte de biologiska föräldrarna viktigast för barnen?
– Det beror på hur det ser ut, det kan man inte säga rakt av. Det finns föräldrar som inte över huvud taget är närvarande. Stjärnfamiljer kan se olika ut och det måste kunna avspegla sig i föräldraförsäkringen.
Ni vill möjliggöra en ny samlevnadsbalk där två eller flera personer ska kunna ingå samlevnad. Ser du ingen risk med att öppna upp för månggifte?
– Nej, det är en märklig diskussion. Jag har aldrig hört talas om ett behov att reglera månggifte. Jag har aldrig sett en kö av människor som vill ha det. Det handlar om att modernisera äktenskapslagstiftningen som är förlegad.
Fi ska verka för att meningen "i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism" som finns i Läroplanen, ska strykas. Varför det?
– Skolan ska var konfessionslös.
Innebär det att om ni får bestämma så försvinner de religiösa friskolorna?
– Vi vill inte ha religiösa friskolor, det passar inte ihop med ett modernt, sekulariserat samhälle.
Det finns internationella konventioner som uttrycker att föräldrar ska ha rätt att välja utbildning för sina barn som överensstämmer med deras religiösa eller filosofiska övertygelse...
– Det finns hela tiden en konflikt mellan religionsfrihet och den sekulariserade staten. Vi menar att religion är en privatsak och att det är bästa sättet att tillförsäkra religionsfrihet. Det krockar ibland med föräldrarnas rätt, men det är viktigt att skilja på vad som är statens angelägenhet och vad som är privat. Och religionen ska vara en privatsak.
Fi vill att alla ska ha rätt att "kostnadsfritt ändra sin egen juridiska könstillhörighet utan krav på transidentitet eller kroppsliga ingrepp". De vill också göra personnummer könsneutrala och införa ett tredje juridiskt kön i tillägg till man och kvinna. Men de skriver samtidigt i partiprogrammet att de vill utreda möjligheterna att avskaffa de juridiska könen.
– På kort sikt är det bra att göra som de gjort i andra länder och införa ett tredje juridiskt kön. Det handlar om att det fåtal som föds med oklar könsidentitet ska ha frihet att som individer själva kunna orientera sig, säger Gudrun Schyman och betonar att avskaffandet av de juridiska könen kan ligga en bra bit fram i tiden.
Men på lång sikt vill ni att de juridiska könen ska försvinna?
– När de inte längre är intressanta. Målet för feminismen är att vi ska ha lika makt att forma samhället och våra egna liv oavsett om vi är kvinnor eller män. Innan vi nått dit behöver vi veta hur det står till och därför behövs till exempel könsuppdelad statistik.
Enligt Fi så är fri abort en mänsklig rättighet och bör finnas i varje land i världen. I EU kommer man att driva frågan har man meddelat, men Gudrun Schyman tycker inte att abortlagstiftning ska ligga på EU:s bord.
– Det finns många frågor som drivs i EU genom uttalanden och opinionsbildande åtgärder, men vi vill inte att lagstiftningen ska ligga på EU-nivå.
I partiprogrammet vill ni att sex– och samlevnad ska finnas med regelbundet från förskolan. Vad ska förskolebarn lära sig om sex– och samlevnad?
– Det man lär sig nu ungefär, men mer systematiskt och organiserat. Över huvud taget är det illa ställt på det här området, det är obligatorisk undervisning i skolan men inte i lärarutbildningen, vilket gör att många lärare står helt handfallna.
Ni talar ju om det negativa med sexualisering av det offentliga rummet och samhället. Ni riskerar inte att bidra till det när ni förespråkar att små barn ska ha sex– och samlevnad på schemat?
– Du talar om små barn som om de inte redan nu på förskolor har frågor om hur barn kommer till. Sådana saker talar man redan nu om i förskolorna. När vi talar sexualisering av det offentliga rummet menas affischer som vräker sig ut med hel– och halvnakna kroppar, det är en helt annan sak.
Fi vill också verka för att förändra lagstiftningen så att det bli möjligt för patienter att välja anonyma donatorer av spermier och ägg i Sverige. I partiets valplattform står det: Barns rätt till omsorg och delaktighet ska vara vägledande i alla beslut och all politik som rör barn. Linnéa Bruno, riksdagskandidat för Fi, har inga problem att få ihop de två ståndpunkterna.
– Vi tror inte att det är så himla relevant med det biologiska föräldraskapet, utan det handlar om vem som är förälder, det är det som är relevant, säger hon.
Och då är det också det som är relevant för barnet?
– Ja.
I partiprogrammet kan man läsa: "Barns sexualitet upplevs i dag ofta som tabu och hanteras därför bristfälligt inom barnomsorgen." Kan du utveckla det?
– Det är en del som missuppfattat normkritisk pedagogik och tolkat som att vi ska ha sexualundervisning och prata om samlag. Det handlar inte alls om det utan att barn ska få veta om sina rättigheter, rätten till sin egen kropp och att man till exempel inte behöver ge någon en kram om man inte vill. Barn är individer, personalen måste ha beredskap att hantera när barn har lekar, är nyfikna och ställer frågor om sex, säger Linnéa Bruno.
Samuel Teglund
samuel.teglund@varldenidag.se