I onsdags skrev Världen idag om att den svenska förskolan beskrivs som ett ”sjunkande skepp” i kampanjen Förskole­upproret. För att komma till rätta med situationen krävs mindre barngrupper, menar både Social­demo­kraterna och Krist­demo­kraterna.

”Vi behöver utbilda fler förskol­lärare och barnskötare”, skriver Roza Güclü Hedin, S-ledamot i utbildningsutskottet, till Världen idag.

– Vi föreslår en satsning på en halv miljard för att kunna ha en maxgräns på tolv barn per förskole­grupp, säger Caroline Szyber, familjepolitisk talesperson för KD.

Men där stannar också likheterna mellan partiernas barnomsorgspolitik. Medan Kristdemokraterna vill införa en barnomsorgspeng som ger föräldrar möjlighet att stanna hemma längre med sina barn, vill Socialdemokraterna införa allmän förskola från två års ålder.

Ni socialdemokrater har länge drivit en politik som subventionerat många timmar i förskolan, bland annat genom maxtaxa och rätt för syskon till hemmavarande barn att gå i förskola – har det varit en hållbar politik?

”Ja, det är viktigt att alla barn, oavsett föräldrarnas tjocklek på plånboken, har rätt att få en bra start på sitt lärande” skriver Roza Güclü Hedin.

Hon får inte medhåll av Caroline Szyber.

– Jag tycker att upproret talar för sig själv om de stora problem som finns. Många föräldrar hör av sig till mig och talar om förskolan som ”förvaring”. Det är tydligt att Socialdemokraterna helt saknar perspektivet att barn behöver trygghet, säger hon och vidhåller att trygghet dels kan uppnås genom små barngrupper, dels genom att låta barnen börja förskolan när de är mogna för det.

Har förskolan tillräckligt med resurser för att låta alla barn gå i förskola från tidig ålder?

”Ja, såväl staten som kommunerna har ett ansvar att se till att alla barn vars föräldrar har behov av förskola får det från ett års ålder. Ytterst är det kommunens ansvar att se till att det finns tillräckligt med resurser, men staten behöver också ta ett ansvar – inte minst för likvärdigheten”, skriver Güclü Hedin.

Världen idag påpekar att en förskoleplats kostade skattebetalarna i snitt drygt 12 000 kr per barn och månad år 2016 och frågar om en lösning inte kan vara att låta de föräldrar som vill vara hemma med sitt barn – eller ordna annan omsorg – få ta del av den pengen.

”Vi värnar pedagogisk mångfald och valfrihet, men vill inte som vissa högerpartier ge bidrag till föräldrar för att de ska stanna hemma med sina barn i stället för att arbeta”, skriver Güclü Hedin.

Men Kristdemokraterna är alltså positiva till en sådan lösning.

– Det är viktigt att föräldrar får flexibilitet att välja den lösning som är bäst för deras barn. Små barn är främst i behov av anknytning och trygghet, säger Szyber.

Güclü Hedin påpekar att hon anser att alla former av vårdnadsbidrag är en ”kvinnofälla” som har ”visat sig bidra till sämre ekonomi och etablering på arbetsmarknaden för kvinnor”.

Det är inte en syn som delas av Szyber.

– Det är väldigt enkelt att säga att det är en ”kvinnofälla”. Jag tror att barnens perspektiv måste komma fram tydligare än det gör i dag. Det viktiga är att låta föräldrar fatta beslut som är bäst för deras barn.

Caroline Szyber påpekar att hon inte tror att det är negativt för vare sig mammor eller pappor att vara hemma lite längre med sina barn.

– Jag tror inte att man ser det som ”förlorad tid” att vara med sina barn. Snarare tvärtom. Det är väldigt få som vid livets slut ångrar att de tog tid för barnen.