Men jag vet att min återlösare lever, att han till sist ska träda fram över stoftet.
Job 19:25

Världen idag

S-minister pressades om Estonia i riksdagsdebatt

Hur kunde Estonia sjunka så snabbt? Kände regeringen till att det fraktades militärt gods på fartyget? Och kommer det genomföras nya dykningar vid vraket? Det var några av frågorna som diskuterades när KD-politikern Mikael Oscarsson ställde inrikesminister Mikael Damberg (S) mot väggen i en riksdagsdebatt på torsdagen.

Nyheter · Publicerad 17:22, 22 okt 2020

Frågorna om Estonias förlisning har varit många ända sedan den ödesdigra natten i september 1994, och färre har de inte blivit sedan dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” började sändas på Dplay och visade att det finns ett stort hål i skrovet.

En person som engagerar sig i frågan är Mikael Oscarsson, riksdagsledamot för Kristdemokraterna. Som Världen idag har berättat tidigare har Oscarsson ställt en skriftlig fråga, en så kallad interpellation, till inrikesminister Mikael Damberg (S) om de nya uppgifterna. På torsdagen debatterades interpellationen i riksdagen.

– Frågan om Estonia är något som engagerar väldigt mycket, och det är inte konstigt med tanke på att det finns så många obesvarade frågor, sade Mikael Oscarsson.

Han frågade sig därefter hur Estonia kunde sjunka så snabbt och varför de omkomna inte bärgades.

– Det är av yttersta vikt att skadorna på MS Estonia undersöks noggrant, och en sådan undersökning kräver nya dykningar, sade han.

Enligt Oscarsson är gravfriden inte något hinder eftersom både anhöriga och överlevande vill se en fullständig utredning. Även medlemmar i det etiska råd som tidigare rekommenderade en gravfrid har sagt att de vill se en ny utredning, påpekade Oscarsson.

Mikael Damberg gav inget rakt svar på frågan ifall han kommer initiera nya dykningar.

– Om det skulle visa sig att det är nödvändigt att genomföra nya undervattensundersökningar på den skyddade platsen är jag beredd att vidta de åtgärder som krävs för att göra det möjligt, sade han.

Han påpekade att den svenska haverikommissionen, tillsammans med estniska och finska expertmyndigheter, ska göra en bedömning av de nya uppgifterna och därefter ta beslut om ifall det behöver utredas närmare.

En annan fråga som debatterades var de militära transporter som ägde rum på Estonia vid minst två tillfällen under september 1994. Mikael Oscarsson frågade om dessa var kända på regeringsnivå och om de i så fall påverkade beslut om att inte bärga fartyget.

Mikael Damberg höll med om att militär transport har fraktats på Estonia, men menade att det inte finns något som tyder på att det skedde under förlisningsnatten.

Mikael Oscarsson riktade skarp kritik mot den utredning som gjordes efter förlisningen.

– Vad är det första en haveriutredning gör vid en fartygsförlisning? Ett: Kontrollera skrovet. Det gjordes aldrig. Det andra är att kontrollera lasten – det gjordes heller aldrig. Det tredje självklara är att intervjua samtliga vittnen – inte heller detta gjorde haverikommissionen, sade Oscarsson.

Damberg påpekade att han inte var inblandad i de beslut som togs 1994 och att det viktigaste nu är att låta haverikommissionen göra sitt arbete och inte dra några snabba slutsatser.

Frågan om Estonia är något som engagerar väldigt mycket, och det är inte konstigt med tanke på att det finns så många obesvarade frågor.

Mer förskola kan inte lösa språkproblemen

Ledare Det finns i Sverige cirka 520 000 barn i förskoleåldern, alltså mellan 1 och 5 år. Av dessa är alla... lördag 5/12 00:00

Regeringskris nära i Israel – ytterligare ett val kan vänta

Tvist. Framtiden ser alltmer oviss ut för Israels bräckliga regeringsbygge. Premiärminister Benjamin... lördag 5/12 07:00

Låt judar och araber få samarbeta!

Israelkrönika Han heter Mansour Abbas och sitter i Knesset, det israeliska parlamentet, för det arabiska partiet...