Hemvårdsstödet har funnits på Åland och i Finland sedan 80-talet och är något som många familjer använder för att utöka föräldrapenningsperioden, som är kortare än i Sverige. Med hemvårdsstödet kan man få betalt för att vara hemma med sina barn fram tills de fyller tre år.
Efter att nivåerna för den ersättningen stått stilla sedan 2001, har man nu över partigränserna beslutat om en översyn av hemvårdsstödet där det ska höjas.
Dessutom vill man etablera en jämställdhetsbonus. Hemvårdsstödet uppgår då till 500 euro per månad (cirka 4 600 svenska kronor). Med bonusen ska man kunna få ytterligare 200 euro per månad.
– Trenden är tydlig att alltfler föräldrar tidigare lämnar barn till offentlig barnomsorg, det kan vara tio–tolv månaders bebisar. Det är en viktig tid för barn och föräldrar att knyta an och det kan också vara en tid i livet att coola ner, ta det lugnt och inte jobba fullt ut, utan få samhällets stöd att vara hemma och ta hand om sig själv och sitt barn, säger Carina Aaltonen som tillhör Ålands socialdemokrater.
Hon framhåller att föräldrapenningsystemet är mer flexibelt i Sverige än på Åland, men det är också tydligt att det finns en annan betoning på föräldrarnas ansvar och rättigheter jämfört med hur det låter bland svenska socialdemokrater.
– Många unga föräldrar känner sig osäkra på sin roll som förälder, man googlar kanske i stället för att lyssna på sitt barn vad det behöver. Man har stor tilltro till barnomsorgen, och de är ju experter på barn. Men då får vi en felaktig grund om någon annan hela tiden ska vara expert på ditt barn. Föräldrars behöver stärkas i sitt självförtroende att våga vara föräldrar, att lära känna barnet och tro på att det man upplever vara bäst för barnet är bäst.
På Åland skulle ett avskaffande av hemvårdsstödet vara omöjligt i dagsläget, det saknas helt politiskt stöd för det, konstaterar Carina Aaltonen. När det gäller kritiken att jämställdheten blir lidande av hemvårdsstöd eller vårdnadsbidrag, säger hon att man behöver förändra detta genom att tala om normer, inte genom ekonomisk påverkan.
– Sedan är det för oss ingen fara med att kvinnor inte går ut i arbetslivet, vi har väldigt hög sysselsättning bland kvinnor. Jag som också har hand om hälso- och sjukvården, får dock alarmerande signaler från unga kvinnor och mammor som får utmattningssyndrom och därför blir sjukskrivna. Det kan kanske vara bra att gå ner i varv när man får barn, men vi behöver också utmana papporna att ta större ansvar för hemmet.
Hemvårdsstödet finns som en möjlighet och ett alternatv för föräldrar, och knappast för att barnomsorgen skulle vara dålig. Här finns tvärtom en extremt hög personaltäthet. Enligt Carina Aaltonen har man max fyra barn per personal för de små barnen, och sju barn per personal för barn mellan tre och sex år.
– Så det är inget fel på barnomsorgen. Men med hemvårdsstödet vill vi hjälpa föräldrar att tro på sin förmåga att veta vad som är bäst för sitt eget barn.
Stödet, och den beslutade höjningen, innebär en ganska stor utgift.
– Det blir dyrt, men det är väl investerade pengar. För mår barnfamiljerna bra så mår samhället bra, säger Carina Aaltonen.
Samuel Teglund
samuel.teglund@varldenidag.se