– Varför man ska bli kyrkopolitiker? Därför att kyrkan är en väldigt viktig aktör i samhället och en väldigt viktig del i många människors liv, säger Lars G Linder, socialdemokratisk kyrkopolitisk ombudsman som har varit med och tagit fram kampanjen ”Bli kyrkopolitiker”.
Kampanjen marknadsförs just nu av hans parti, och har en egen hemsida där man kan fylla i namn och adress om man vill bli kyrkopolitiker.
Vem vänder sig kampanjen till?
– Den vänder sig till socialdemokrater som är intresserade av att vara med och utveckla Svenska kyrkan.
Måste man vara kristen?
– För att bli kyrkopolitiker måste man vara över 18 år, medlem i Svenska kyrkan och döpt. Svenska kyrkan är öppen för människor som har kommit olika långt på sin väg, vilket innebär tvivlare, sökare och troende. Kyrkopolitiken ska vara en spegel av den grupp Svenska kyrkan vänder sig till. Det spelar ingen roll var på ”vägen” man är.
Kan man vara ateist som kyrkopolitiker?
– Man ska vara medlem i Svenska kyrkan och döpt.
Lars G Linder tycker inte att kyrkopolitiker är ett yrke, inte heller en karriärväg.
– Vad är karriär? Det är naturligtvis så att man som nominerad har möjlighet att gå vidare till andra uppgifter inom socialdemokratin, men det kan lika gärna vara tvärtom.
På kampanjens hemsida står det ”Vår idé om en öppen och samhällsengagerad folkkyrka är hotad av grupper som istället vill göra kyrkan inåtvänd och exkluderande.”
Vilka grupper menar ni att kyrkan är hotad av?
– Det är de som vill göra skillnad på människor. De som vänder grupper mot varandra. Främst Sverigedemokraterna för att prata klarspråk. Den gruppen har ju gått framåt i kyrkovalet.
– Svenska kyrkan är även hotad av dem som är motståndare till kvinnliga präster, och dem som inte vill överbrygga alla problem som hbtq-personer upplever.
På vilket sätt är de som inte är för kvinnliga präster ett hot?
– Vi har väldigt många kvinnor som är präster i Svenska kyrkan. Varje gång en kvinna möter motstånd och förtrycks för att hon är präst är det ett hot mot den öppna folkkyrkan, och detta hot måste vi kämpa hårt för att få bort.
På kampanjens hemsida står det ”Vi behöver bli fler som står upp mot homofobi, kvinnoprästmotstånd och värnar människovärdet.”
Vad menar ni med homofobi i denna kontext?
– När hbtq-personer möts av utfrysning och olika förtryckande strukturer så är det ett hot mot alla människors lika värde.
Är präster som inte vill viga homosexuella par ett hot?
– Vi tror att det är värt att fortsätta diskussionen om att utveckla Svenska kyrkans vigselsyn så att präster som vigs i framtiden inte har möjlighet att neka att viga samkönade.
De präster som redan har avgett sina löften ska dock inte tvingas att viga samkönade par, menar han.
– Men även om alla församlingar har en skyldighet att viga samkönade, så är det förnedrande för samkönade par att få nej från en viss präst, så även denna fråga är en del av hbtq-problematiken, säger Lars G Linder.
Ni säger att ni vill motverka dem som ställer grupper mot varandra. Ställer ni inte er själva mot exempelvis sverigedemokrater och präster som inte delar er syn i alla frågor?
– Alla är välkomna till Svenska kyrkan, men vi menar med bestämdhet att värderingar som ställer grupper mot grupper och som innebär förtryck inte ska vara styrande eller förekomma hos representanter från kyrkan, avslutar Lars G Linder.
En som är kritisk till kampanjen är prästen Annika Borg. I en ledartext i Barometern tar hon upp det faktum att kampanjen till en början använde det berömda fotografi där en kvinna gör ett kamptecken mot en nazistisk demonstration.
”Är Svenska kyrkan hotad av ett nazistiskt maktövertagande? Om man ska tro Socialdemokraternas rivstartade kyrkovalskampanj är så fallet.” står det i ledaren.
Fotot är numera borttaget från kampanjen, och utbytt mot en kvinna med röd megafon.
Men det stannar inte med ett fotografi, menar Borg och tar upp kampanjens formulering om att det behövs bli fler som står upp mot homofobi, kvinnoprästmotstånd och värnar människovärdet.
”Det som målas upp är direkt lögnaktigt.” skriver Borg och tar bland annat upp att kvinnoprästmotståndare inte längre prästvigs.
”Skälet till att S inte lämnade Svenska kyrkan efter den reform om separationen mellan kyrka och stat, som de själva drev igenom, är att partiet vill använda Svenska kyrkan som plattform för politik.” skriver hon och anser att partiet sprider propaganda om Svenska kyrkan.