I en första egen kommentar till inlägget, skriver förbundet bland annat att både religionsfriheten och yttrandefriheten måste värnas samt att ett användande av yttrandefriheten ”för att kränka andra människor” är ”förkastligt”.

Inlägget, som lades ut på Tro och Solidaritets Instagram-sida den 24 mars, har på några dagar fått ett 50-tal ”gillningar”, men däremot mestadels kritik i kommentarsfältet.

”Ni anser rätten till yttrandefriheten vara mindre värd än att bränna en bok? Vi ska inte ha blasfemilagar i ett sekulärt samhälle”, kommenterar en användare, vilket i sin tur fått Tro och solidaritet att svara.

”Vi menar att både yttrandefriheten och rätten att få utöva en religion behöver värnas. För att förstå dagens koranbränningar behöver de uttalade orden också studeras. Inte bara handlingen i sig. I Paludans fall är det en tydlig hatretorik som kommunicerats”, skriver förbundet.

Enligt en annan kommentator bör det dock inte vara brottsligt att kränka andra människor.

”Skulle vi förbjuda det är vi inne på ett väldigt sluttande plan där vissa religiösa blir kränkta av homosexualitet eller tecknade bilder eller kvinnor som inte uppför sig som deras tro påbjuder”, skriver användaren.

Tro och solidaritet menar dock att det finns internationella konventioner som förbjuder just kränkningar av människor, samt att internationella forum också fördömt just koranbränningar.

”FN-initiativet för kulturell förståelse, UNAOC, menar att koranbränningar är ett uttryck för hat mot muslimer och att de inte ska förväxlas med yttrandefriheten. I tillägg uppmanar EU-kommissionen att svenska myndigheter ska vidta åtgärder mot rasism, xenofobi, etniskt och religiöst hat i kölvattnet av att koraner bränns”, svarar förbundet.