Pridefestivalen i Stockholm samlar varje år tusentals människor och är tänkt att synliggöra hbtq-personer. Festivalen backas upp ekonomiskt av såväl Stockholms stad som myndigheter och stora företag.
Nu menar Claphaminstitutet att det är hög tid att Pride granskas kritiskt och att man tittar på vad som egentligen pågår under festivalen.
– Vi önskar att man ska läsa rapporten med öppna ögon och eftertänksamhet, både hos arrangörer och sponsorer. Människor som får stort inflytande över andra har också ett stort ansvar, det är oerhört många som påverkas av Pride, säger Lars-Göran Sundberg, en av författarna till rapporten.
De har bland annat gått igenom vilka ord som används i festivalutbudet, och hur. Man hittar exempelvis sju tillfällen då ”anarki” används, samtliga gånger som något positivt.
”Ett återkommande tema på Pride är en anarkistisk, regellös relationssyn där den enskilde står helt fri från alla band och uppmuntras att söka sexuella kontakter helt utan åtaganden”, menar man i rapporten.
Ordet norm finns med 38 gånger på Pridefestivalens webbplats, aldrig omnämnt i positiv bemärkelse utan i neutral eller negativ sådan. De fyra tillfällen ”moral” omnämns är det som något negativt. Människovärde finns inte med någon gång, enligt rapporten.
Claphaminstitutet lyfter fram det ökande fokuset under Pride på så kallad BDSM med ingredienser som underkastelse, dominans, bondage och bestraffning. Man konstaterar att varken smärta eller våld problematiseras särskilt mycket och att i flera av inslagen finns en bejakande syn på såväl droger som prostitution.
– Det som oftast förs fram i samband med Prides marknadsföring är människorätts- och likabehandlingsfrågor, något vi stöder. Men det är frapperande hur många andra frågor som verkar finnas under ytan i hela sammanhanget, säger Lars-Göran Sundberg, som menar att det faktiska innehållet under festivalen och den retorik som ofta används för att beskriva Pride krockar med varandra.
Ni har använt er av sökord på hemsidan och hur aktiviteterna presenteras där. Men ni har inte varit på plats och lyssnat på seminarierna. Riskerar man inte då att få en skev bild?
– Vi har snarare en ambition att ge en rättvisande bild. Jag antar att när man marknadsför eventet på hemsidan så försöker man göra det så fördelaktigt och positivt som möjligt. Detta är inte en totalgranskning, men jag tror nog att det kan ge en bild av vilka centrala idéer som existerar i Pridesammanhang.
Pridefestivalen riskerar att öka den fysiska och psykiska ohälsan hos utsatta personer, enligt rapportförfattarna som tycker att sponsorerna av Pride borde titta närmare på vad det är man stöder. Också kyrkliga aktörer som omfamnar Pride bör ställa sig den frågan, menar Claphaminstitutet.
Vissa kanske skulle invända att ni är ”konservativa kristna” som har en negativ syn på Pride från början.
– Vi försöker ta av oss de färgade glasögonen och titta på vad materialet faktiskt säger. En forskningsrapport ska kunna granskas i sig, men vi har inte någon förutskriven agenda att göra ner festivalen. Vi vill nagelfara vad vi ser, och ärligt talat var det snarare så att det fanns förväntningar på att få en ljusare bild av festivalen utifrån hemsidans innehåll än vad vi fick, säger Lars-Göran Sundberg.
Alf Kjeller, kommunikationschef på Stockholm Pride, uppger för Världen idag att organisationen kommer att ta ställning till huruvida man vill kommentera slutsatserna i rapporten när man fått ta del av dokumentet.