Håkansson, som är professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet, förklarar för Världen idag att man redan håller på och river Ringhals-reaktorerna 1 och 2:s anläggningar, varpå han tycker det är dumt att fortsätta tala om en eventuell återstart av reaktorerna.
– Det är kört rent tekniskt sett. Jag tror det vore bra för hela debatten om man släpper den biten, säger han.
Som helhet tycker han annars att den nya regeringens ansats kring kärnkräften är bra, inte minst att man försöker komma ifrån den tidigare ideologiska kopplingen till olika kraftslag, genom att tala i termer av fossilfritt i stället för förnybart.
– För begreppet förnybart saknar vetenskaplig definition. Jag tycker det är bra att man skapar förutsättningar för teknikneutralitet. Alla får gå ut på den här marknaden och så må väl bäste man vinna, säger professorn.
I Tidöavtalet, som regeringspartierna ingått tillsammans med SD, står det bland annat att platsbegränsningen och antalsbegränsningen av kärnreaktorer i Sverige ska slopas, att det ska skapas ett snabbspår för tillståndsgivning av ny kärnkraft och att det ska göras regelverksändringar så att små modulära kärnkraftsreaktorer, SMR, ska kunna byggas.
Vad gäller de alternativ som står till buds konstaterar Ane Håkansson att den andra generationens kärnkraftsreaktorer, som är de som Sverige har i drift i nuläget, är passé om vi talar nybygge. I dag är det i stället den tredje generationens kärnkraftsreaktorer som byggs.
Medan man skulle kunna sätta upp nya stora tredje generationens reaktorer på de redan befintliga kärnkraftsplatserna i Sverige konstaterar dock professorn att det kräver väldigt stora investeringar.
Små modulära reaktorer av tredje generationen, eller 3G-plus som man kan kalla dem, bedömer han däremot inte kommer kosta mer än att enskilda stora kommuner och företag skulle kunna ha råd att bygga dem. Dessutom ger de en generellt sett billigare elproduktion än sina ”storebröder”.
– Investeringskostnaden kanske blir en tredjedel för motsvarande investerad effekt. Så totalt sett blir det billigare, det är inget snack om saken, säger Håkansson.
Kruxet med 3G-plus är att det än så länge inte finns något regelverk på plats, motsvarande det som finns för den klassiska storskaliga kärnkraften.
Om man får till en licensieringsprocess och placerar även dessa reaktorer vid de befintliga kärnkraftverken, tror professorn dock att 3G-SMR skulle kunna byggas snabbare än stora 3G-kraftverk. För att få den extra nyttan med att SMR-reaktorer kan producera el mer lokalt, är det dock mer komplicerat.
– Det kommer att ta tid att få sådana regelverk på plats, men finns den politiska viljan bör man kunna få till stånd den typ av regelverk inom rimlig tid, säger Håkansson.
Den fjärde generationens kärnkraft, där det också handlar om små modulära reaktorer, representerar å sin sida en ny teknologi, även om själva reaktorerna bygger på en gammal princip. En sak som är ny med den här generationen som helhet är dock att man ska kunna återvinna kärnavfallet från andra och tredje generationens reaktorer, vilket i så fall kan leda till mindre miljöpåverkan, genom att man inte behöver bryta nytt uran.
– Det är med brasklappen att återvinningsprocesserna tillåter det. Det finns liksom ingen teknik i dag som är industrimogen för återvinningen, konstaterar professorn, och tillägger att kostnaden för uppbyggnaden av ett 4G-system än så länge är oklar.
Samtidigt som han konstaterar att dagens kärnkraftverk redan har sådant kraftigt skalskydd att de faktiskt kan stå emot både terroristbomber och missilangrepp, så skulle små modulära reaktorer kunna placeras så att de till och med kan stå emot kärnvapenangrepp.
– De här reaktorerna skulle faktiskt kunna läggas under jord i bergrum, konstaterar Håkansson.
Vilken form av kärnkraft politikerna än väljer så påpekar professorn att det behövs betydligt mer finansiering av kärnteknisk forskning och utbildning ute på lärosätena, och det snabbt.
– För vi har ett jättestort problem med kompetensförsörjningen. Vi behöver tusentals kärnkraftsingenjörer i framtiden, säger han.
Med tanke på hur stora insatser som krävs för att bygga ny kärnkraft menar han vidare att man behöver ha ett brett politiskt stöd, samtidigt som han egentligen inte ser något alternativ till kärnkraften om vi ska kunna behålla det samhälle vi har.
– Det finns liksom inga fria luncher som amerikanarna säger, vill vi ha ett välfärdssamhälle i framtiden då får man slakta några heliga kor, säger professor Håkansson.