Sedan 1990-talet saknar Sverige beredskapslager, både vad gäller mat och bränsle. Världen idag har tidigare berättat att både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har drivit på i frågan om avveckling, men att de mest genomgripande förändringarna skedde efter att Sverige gått med i EU och under Göran Perssons (S) tid som statsminister.

Röster har dock höjts för att återinföra beredskapslagren och förra veckan tillsatte regeringen en utredning om nationell samordning av landets försörjningsberedskap.

– Vi har inte en tillräckligt robust försörjningsberedskap i dag, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

När det gäller varor kan det till exempel handla om att ha lager med livsmedel, läkemedel, vårdutrustning eller bränsle.

– Man kan inte vara för beroende av en enda leverantör. Man måste också ha egen beredskap, säger Damberg.

Mycket av det civila beredskapsarbetet sköts av olika myndigheter sektorsvis.

Utredaren Birgitta Böhlin får nu regeringens uppdrag att föreslå en ”funktion” med ansvar för nationell samordning vad gäller försörjningsberedskapen.

Fram till 2002 hade Överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB, samordnande uppgifter, där ingick bland annat beredskapslagring. Om det ska vara en ny myndighet eller någon annan typ av organ blir något för utredaren att fundera på.

Försvarsutskottets ordförande, Pål Jonson (M), tycker att regeringen dragit benen efter sig med att tillsätta utredningen.

– Vi har förlorat mycket viktig tid, säger han.

Jonson pekar på att det rådde bred samsyn om behovet av en utredning redan i Försvarsberedningens rapport i december 2017.

Han varnar för att förstärkningen av det civila försvaret nu går i otakt med den militära upprustningen.