Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Pingst lyfte arbete med flyktingar

Den gångna helgen anordnade Pingstkyrkan i Uppsala en konferens med temat "Hela världen här och nu". Där gavs praktiska exempel och tips på hur vi bäst kan ta tillvara den unika möjlighet som yppat sig i och med flyktingvågen att nå olika folkgrupper. En av talarna var Mikael Ribbenvik, tillförordnad generaldirektör för Migrationsverket.

Nyheter · Publicerad 11:01, 16 jan 2017

IBRA och Pingst FFS var medarrangörer till flyktingkonferensen, som hade fokus på onådda folk, integration och missionsutmaning. Under lördagen, som var den mest fullmatade dagen, hade ett hundratal personer från olika delar av Sverige mött upp.

Mikael Ribbenvik, tillförordnad generaldirektör för Migrationsverket, inledde med ett personligt hållet anförande. Genom sin sympatiska framtoning gav han den byråkratiska processen ett mänskligt ansikte. Av kommentarerna efteråt att döma vann han en del poäng hos en publik, som nog alla haft sina åsikter om Migrationsverkets agerande i vissa frågor.

Generaldirektören beskrev läget hösten 2015 som närmast kaotisk, en oerhört pressad arbetssituation med akuta frågor att lösa hela tiden.

Mikael Ribbenvik tog också upp de politiska beslut, lagar och förordningar som myndigheten har att förhålla sig till i sitt arbete, vilket får till följd att den kan uppfattas som fyrkantig. Men, med 17 års arbetserfarenhet med migrationsfrågor, framhöll han att fördelen med byråkratin är att den motverkar korruption.

Han konstaterade att media ofta tar upp enskilda fall, där det ser ut som om myndigheten agerat helt utan sunt förnuft. Det gör att debatten ofta blir enormt polariserad, eftersom samma verklighet kan tolkas på olika sätt.

– Vårt arbete kan inte styras av åsikter, utan vi har ett regelverk och en process som vi följer, sade Mikael Ribbenvik.

– Ett avslag kan överklagas ända upp till Europadomstolen och då är det domstolen som har sista ordet. Bifallsbeslut kan däremot inte överklagas, utan där gäller myndighetens bedömning. I vårt bedömningsarbete ingår juridik och värdering av bevis och många berörda accepterar inte våra bedömningar. Det kan ta sig uttryck i demonstrationer, mediastormar och andra opinionsyttringar. Så är det i en demokrati.

Mikael Ribbenvik återgav sedan några citat och undrade om det fanns förslag på vem som kunde ha sagt följande: ”dåligt integrerade”, ”håller sig för sig själva”, "tittar bara på satellit-tv från sitt eget land”, ”lär sig inte språket”. Ja, vem hade gjort dessa uttalanden?

Svaret var Salvador Moreno, borgmästaren i spanska Fuengirola, och uttalandet gällde de 30 000 svenskar som är bosatta på Costa del Sol!

När han nu ändå var igång fortsatte Mikael Ribbenvik med att bemöta några klyschor som ofta dyker upp i debatten. Till exempel att flyktingar får generösa bidrag medan de väntar på beslut. De faktiska siffror generaldirektören redovisade gav inget stöd för det argumentet.

Inte heller påståenden som att flyktingar sedan tar hit hela släkten, eller att de inte är några riktiga flyktingar, visar sig hålla för en saklig granskning.

– Att stigmatisera ”ekonomiska flyktingar” och säga att de snyltar på vårt välfärdssystem är inte riktigt rättvist. Sådana har alltid funnits, exempelvis tillhörde de svenskar som i stora skaror emigrerade till Amerika den kategorin. Det finns ingen anledning att se ner på människor som vill skapa sig ett bättre liv.

Mikael Ribbenvik konstaterade att den enorma flyktingtillströmningen under hösten 2015 har fått till följd att Migrationsverket inte har kunnat erbjuda en rimlig handläggningstid. För första halvåret 2017 förutspår han att handläggningstiden kan komma att öka upp till 15 månader. Men han lovade också att puckeln ska vara passerad tills sommaren, för att under kommande höst landa på högst tre månader.

Vid förra årsskiftet fanns 155 000 öppna asylärenden. Trots omfattande nyanställningar var den personal som varit med om hela förloppet helt tröttkörd. Mikael Ribbenvik själv jobbade i flera månader hela sin vakna tid. Problem måste lösas akut hela tiden, och ibland fick bussar med flyktingar bara order om att köra långsamt norrut, i avvaktan på att ett boende skulle ordnas.

Förra året fick ändå 112 000 asylsökande besked i asylärenden och 77 procent av dem fick stanna i Sverige.

Generaldirektören nämnde också om Migrationsverkets internationella arbete med kvotflyktingar, som tas ut av Förenta nationernas flyktingorgan. Förra året tog Sverige emot 1 900 av dessa. Mikael Ribbenvik var själv med till ett flyktingläger i Uganda, nära gränsen till Kongo, där några av kvotflyktingarna till Sverige skulle utses. Han förklarade att han tycker det är viktigt att inte bara sitta bakom ett skrivbord, utan att också möta människors verklighet.

Han beskrev den omänskliga tillvaro som dessa flyktingar levt i under så många år att de förlorat hoppet om framtiden. Av de 20 000 flyktingar som fanns i lägret i Uganda tog Sverige emot 300, och de blev förstås överlyckliga.

– En del undrar hur jag klarar av att säga nej till så många, men kan man inte säga nej, kan man heller inte säga ja. Det finns cirka 65 miljoner människor på flykt i världen och varje liv räknas. Vid en jordbävning görs en massiv insats för att rädda så många som möjligt, även om det bara är en liten procent överlevande av alla som drabbats. Vi får aldrig glömma att vår insats gör skillnad för individen.

Till sist fick Mikael Ribbenvik svara på några korta frågor från arrangörerna.

Varför har Migrationsverket så svårt att hantera frågor om omvändelse till kristen tro?

– Det har funnits en tendens att handläggarna fokuserat alltför mycket på kunskapsfrågor för att bedöma äktheten i tron. I bedömningen måste också vägas in att det räcker med att omgivningen uppfattar någon som konvertit för att den personen ska vara i fara.

Varifrån får du motivation och ork att klara ditt tuffa arbete?

– Jag lockas mer av det svåra än det enkla. En drivkraft för mig är att kunna påverka och göra skillnad.

Hur kan frikyrkorna göra en insats för flyktingar?

– Genom att möta dem som människor, på lokal nivå. Inte sätta etiketter på dem, utan lyssna på dem och ta tillvara deras erfarenheter. Det är en bra startpunkt.

Pingsts verksamhetsledare, Andreas Ardenfors, skickade med att Pingst i sina gudstjänster brukar be för alla som står i myndighetsställning.

– Därmed finns du med i våra förböner, hälsade han Mikael Ribbenvik, som inte verkade ha något emot detta.

Dan Salomonsson, pastor i Pingstkyrkan i Uppsala och värd för konferensen, är nöjd över helgens konferens.

– Det har varit mycket bra. Frågorna är viktiga och pågår här och nu, inte någon gång i framtiden, påpekar han.

– Ribbenviks berättelse var helt lysande. Pingst är en viktig aktör och behöver ha en god dialog med Migrationsverket. Pingstnätverket finns ju över hela världen och har möjlighet att bistå på plats i olika länder och skapa igenkänning.

Konferensen pågick fredag till söndag, och innehöll även paneldebatt, mingelsamtal och gudstjänster med bland andra pastor Reza och evangelisten Karl Härgestam. Ett hundratal deltagare hade föranmält sig, men många fler besökte de tre öppna gudstjänsterna.

Vårt arbete kan inte styras av åsikter, utan vi har ett regelverk och en process som vi följer.

Prisade evangelister hyser hopp för Sverige

Prisceremoni. För elfte gången har Evangelistfonden delat ut stipendier till Årets evangelister. – Ingen kan ensam förändra hela världen. Men om vi alla vinner en...