Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Konfessionella inslag ska vara frivilliga enligt nya skollagen. Men hur detta ska tillämpas praktiskt kan inte Skolinspektionen svara på. Foto: Samuel Teglund

Ny skollag öppnar för hårdare granskning av kristna friskolor

Den nya skollagen förbjuder konfessionella inslag i undervisningen, och alla religiösa aktiviteter måste vara frivilliga. Samtidigt har Skolinspektionen börjat granska huvudmännens stadgar hårdare. Klimatet för religiösa friskolor i Sverige hårdnar.

Nyheter · Publicerad 00:00, 9 nov 2011

Bara de senaste månaderna har flera kristna friskolor fått avslag på ansökan om ny eller ut-
ökad skolverksamhet. Och i många fall handlar det om hur huvudmannens, ofta kyrkans, stadgar är utformade, till exempel som i fallet med Skälbyskolan i Västerås som Världen idag berättat om.
Formuleringar om till exempel utbredande av Guds rike har inte hindrat huvudmannen att bedriva skolverksamhet tidigare, men nu gör Skolinspektionen nya bedömningar.

Ingegerd Hillborn är chefsjurist på Skol­inspek­tionen, hon säger att det visserligen inte finns något i den nya lagtexten som direkt berör stadgar, men tycker ändå inte det är märkligt att man nu börjat granska huvudmännen för de kristna friskolorna hårdare.
– Dåliga stadgar är alltid dåliga stadgar, det finns huvudmän med väldigt starka inslag av konfessionalitet i sina stadgar och vi har fått stöd i domstol för vår tolkning i fallet med Skälbyskolan. Och lite grann bidrar också nya skollagen till att vi ser över detta, den har tydliggjort att huvudregeln är att konfessionella inslag inte får förekomma.

Lete­boskolan i Horred är en av de skolor som märkt av den tuffare bedömningen.
nyligen fick de avslag på sin ansökan om att starta en särskola, främst på grund av huvudmannens stadgar. Jörgen Olson, ordförande i styrelsen för stiftelsen Leteboskolan på kristen grund, tycker att det handlar om överdriven formalism från Skolinspektionens sida.
– Det är beklämmande att man inte ser till vad vi hållit på med i 18 år eller tillmäter tidigare inspektioner större vikt,  utan fäster uppmärksamhet vid bristfälliga formuleringar i stadgarna, säger han och berättar att man arbetar med att förbereda för en överklagan på avslaget.

Men det är alltså inte bara när det gäller urkunder som de kristna friskolornas verksamhet genomlyses. Den nya skollagen fastslår att undervisningen ska vara helt fri från konfessionella inslag och att alla typer av religiösa aktiviteter måste vara helt frivilliga. Flera av de beslut om avslag som drabbat kristna friskolor den senaste tiden, grundar sig just på att Skolinspektionen inte anser att man kan garantera att de konfessionella inslagen blir frivilliga för eleverna. Men var gränsen går mellan att aktivt delta i en aktivitet och att bara närvara, är det ingen som kan säga säkert, inte ens Skolinspektionens chefs­jurist:
– Vi har just börjat med tillsyn utifrån den nya lagen och ännu finns inget beslut kring frivillighet. Det är svårt att i detalj svara på hur lagen kommer att tillämpas, det måste också vara praktiskt genomförbart i varje enskild skola.

Enligt vad Världen idag erfar har vissa kristna skolor redan vidtagit åtgärder, i något fall skickar man inför en ny termin ut en skriftlig fråga till föräldrarna om barnen kan medverka vid konfessionella inslag. En i grunden bra tanke, tycker Ingegerd Hillborn.
– Det viktiga är att man är tydlig kring vad det är för typ av inslag och att man betonar frivilligheten.

Sven Magnusson är rektor för Hällebergsskolan i Ljungskile och sitter i styrelsen för Kristna friskoleförbundet. Han menar att det finns en oro bland hans kollegor ute i landet kring vad den nya skollagen ska få för följder.
– Vi sa redan i början av arbetet med nya lagen att delen om frivillighet vid konfessionella inslag är otydlig och motsägelsefull. Vi kommer inte att veta hur tillämpningen blir förrän det prövas i högre instans.

Han menar att lagstiftaren öppnar för en ganska bred tolkning då man i kommentarer till lagtexten bland annat talar om skillnaden på att vara närvarande vid exempelvis en bönestund och att delta aktivt. Sven Magnusson menar också att det finns ett behov av att definiera vad man egentligen menar med konfessionella inslag.
– Vi behöver prata om vilka uttryck konfessionalitet tar sig, det är tydligt att lagstiftarna ser framför sig inslag av gudstjänstkaraktär där det är lätt att skilja på religiös aktivitet och annat. Så är det inte alltid, ofta genomsyrar skolans profil, i vårt fall det kristna, hela verksamheten. Och i nya lagen har man också slagit fast att värdegrunden för svenska skolan har sina rötter i kristet tänkande, så på ett sätt är väl alla skolor konfessionella.

Samuel Teglund
samuel.teglund@varldenidag.se

Ny ”tv-skatt” kan drabba döda

Politik. Att riksdagen inför en "tv-skatt" utan att samtidigt öka kraven på public service, och som till och med kan drabba döda, väcker stark kritik. En av...

Ideologisk brytning bakom regeringskris

Ledare Förändrat ideologiskt landskap Ideologier är politikens grund. Ändå ansågs allmänt att dessa var överspelade efter Berlinmurens fall. Den liberala samhällsordningen hade segrat,...

Ringrostig på engelska? Här är tipsen

Språk. Do you understand this? Bra, men du kanske känner dig lite ringrostig och upplever att din engelska har haft bättre dagar. Språkforskaren Pia...