Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Nu får prästen önska Guds välsignelse

Konfessionella inslag får förekomma vid skolavslutningar. Det klubbade riksdagen igenom i torsdags.

Nyheter · Publicerad 17:52, 13 maj 2016

Ett lika säkert vårtecken som vitsippan i backen har under flera år varit debatten om skolavslutningar i kyrkan. Får en icke-konfessionell skola fira avslutning i en kyrka? Och får prästen önska eleverna Guds välsignelse?

Efter många turer har dessa frågor nu fått ett svar: ja.

I torsdags röstade riksdagen igenom utbildningsutskottets förslag om att ge regeringen i uppdrag att ta fram ”ett undantag från 1 kap. 6 § skollagen med innebörden att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider".

Det var de fyra allianspartierna och Sverigedemokraterna som röstade för förslaget och därmed fick majoritet i riksdagen.

Riksdagsledamoten Mikael Oscarsson (KD), som engagerat sig för skolavslutningar i kyrkan sedan 2006, drar nu en lättnadens suck.

– Det är få frågor som jag har jobbat med under mina år i riksdagen som jag har fått så otroligt bred respons på. Många som annars inte är särskilt engagerade i politiska frågor har hört av sig och uttryckt stöd.

Vad innebär lagändringen i praktiken?

– Att psalmsång och bön får förekomma, och prästen får också önska eleverna Guds välsignelse. Debatten har till slut handlat om orimliga hårklyverier. Därför känns det viktigt nu att riksdagen har klubbat igenom detta, säger Mikael Oscarsson.

2012 samlades över 80 000 namnunderskrifter in i det så kallade Adventsuppropet. Världen idag och andra kristna tidningar stod bakom uppropet för att religiösa inslag skulle få förekomma på skolavslutningar.

Världen idags chefredaktör Lukas Berggren välkomnar nu riksdagens beslut.

– Lagändringen var alldeles nödvändig. Det har ju varit en helt absurd debatt, inte minst med tanke på att det finns ett starkt folkligt stöd för kyrkliga skolavslutningar. Många rektorer har dessutom kommit i kläm och blivit osäkra på hur de ska hantera den här frågan. Den osäkerheten är nu undanröjd och det har blivit tydligt att elever kan få fira sina skolavslutningar med både psalmsång, präst och kanske till och med en välförtjänt välsignelse, säger han.

Kan lagändringen ses som en lite fördröjd effekt av uppropet?

– Den här frågan har ju dragits i långbänk, men redan när vi lämnade över underskrifterna fick vi ett löfte från dåvarande utbildningsminister Jan Björklund (FP) att han skulle driva utvecklingen i den här riktningen. Sedan har tiden gått och processen tagit lite olika vändningar. Men det är ovanligt med så stora namnunderskrifter, och jag kommer ihåg att uppropet gjorde intryck på Björklund i alla fall. Sedan är det svårt att uttala sig om det exakta orsak-verkan-sambandet, säger Lukas Berggren.

Det är få frågor som jag har jobbat med under mina år i riksdagen som jag har fått så otroligt bred respons på.
Lagändringen var alldeles nödvändig. Det har ju varit en helt absurd debatt.

Det innebär lagändringen

Riksdagen har beslutat att ge regeringen i uppdrag att ta fram en en lagändring som tillåter konfessionella inslag att förekomma i icke-konfessionella skolor ”i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider”. Den elev som vill avstå från den typen av inslag får göra det.

Den nuvarande lydelsen i skollagens (2010:800) första kapitel, sjätte paragrafen är: ”Utbildningens vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.”

För konfessionella skolor gäller enligt skollagens (2010:800) första kapitel, sjunde paragrafen att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Den del av utbildningen som inte består av undervisning får däremot ”ha en konfessionell inriktning”, men deltagandet i den konfessionella inslag får inte vara obligatoriskt.

Kristnas kallelse är inte att vara bekväma

Ledare Abortfrågan. Frågan om abort vill inte försvinna. Högljudda diskussioner är ett återkommande fenomen, men sällan med ökad klarhet som följd. Tvärtom är...