I dag är dataspel en mångmiljardindustri, fullt jämförbar med filmindustrin. När actionspelet "Grand Theft Auto V" släpptes i höstas uppgavs notan för produktionen ha gått på 1,7 miljarder kronor. Och bara tre dagar efter släppet hade försäljningen dragit in en miljard dollar, enligt branschtidningen IGN.
För flera år sedan tog Patrik Wincent sig ur sitt dataspelsmissbruk. I dag är han auktoriserad terapeut och han driver företaget Dataspelsakuten som hjälper barn som blivit dataspelsberoende.
– I Sverige spelar vi mest i hela Europa. Mellan 2000 och 2009 ökade försäljningen av dataspel med nästan 150 procent. Det här har blivit en folkrörelse, säger han.
90 procent av alla pojkar mellan 12 och 16 år spelar någon form av dataspel. Siffran för flickor i samma ålderskategori är betydligt lägre; cirka 36 procent. Enligt Patrik Wincent visar omkring 8 procent av dem som spelar dataspel tvångsmässiga beteenden i relation till spelandet.
– De här barnen har till stor del förlorat sin egen vilja och de har svårt att sluta. Spelandet blir så tidskrävande att det får fysiska, psykiska och sociala konsekvenser i livet.
Signalerna på dataspelsmissbruk liknar i hög grad signalerna på alkohol- och narkotikamissbruk, säger han. Det är främst tre faktorer som förklarar ett dataspelsberoende. För det första handlar det om flykt in i en parallell värld, för ett barn som upplever tillvaron som tung och jobbig. För tillbakadragna och blyga barn kan spelandet också innebära en känsla av att leva ut, genom att ge sina spelkaraktärer attribut och egenskaper som man själv inte har.
Den andra faktorn som känns igen vid ett missbruk är att hjärnans belöningssystem går i gång.
– Dopaminnivån i hjärnan höjs med ungefär 200 procent vid spelande, säger Patrik Wincent.
För det tredje handlar det om en identitetskänsla som är kopplad till spelandet.
– När det gäller spel där spelare från hela världen kan ha kontakt med varandra, som World of Warcraft och League of Legends, kan barnet uppleva skuldkänslor om det inte är med och spelar. Barnet känner att det sviker sina kompisar som spelar i samma så kallade klan.
I dag är dataspelsmissbruk inte en vedertagen psykiatrisk diagnos, men det är i den riktningen utvecklingen går, menar Patrik Wincent.
– Hälften av alla psykiatriker menar att det bara är en tidsfråga. I den amerikanska psykiatrimanualen DSM-5 som uppdaterades i våras, står det om pågående forskning på området.
Det är nästan uteslutande pojkar som Patrik Wincent hjälper. Även tjejer kan hamna i dataspelsmissbruk, men det är ytterst ovanligt. Sett till den stora bilden är det barn med adhd, Aspergers syndrom eller liknande diagnoser som är i riskzonen för att fastna i dataspelande, enligt Wincent.
– Generellt sett finns också en stor risk för barn vars föräldrar har svårt att vara närvarande i barnens liv. Det kan handla om att föräldrarna är skilda, att de jobbar för mycket, eller att de helt enkelt sätter en läsplatta i barnets knä och är nöjda när barnet inte tjafsar, utan är tyst, säger Patrik Wincent.
Han efterlyser närvarande föräldrar som tar sin föräldraroll på allvar och vågar sätta ner foten. En del föräldrar har gjort avkall på sin föräldraauktoritet och i stället blivit medberoende till sina barn, säger Patrik Wincent. Därför jobbar han med hela familjekonstellationer, han har kontakt med både barnet och med föräldrarna.
– När de kommer till oss har föräldrarna ofta gett upp. Men det är viktigt att föräldrar lär sig att vara just föräldrar, och att de inte ger vika när barnen tjatar. Det handlar om att hålla sig till de regler man har satt upp.
Patrik Wincents erfarenheter av att hjälpa spelberoende barn gör att han är optimistisk. I de flesta fall kan barnet komma ur missbruket efter ett åttaveckorsprogram.
– Omkring 80 procent av dem vi har hjälpt har fått en balanserad tillvaro, säger han.
Arash Asadi
arash.asadi@varldenidag.se
Fakta. Symptom på dataspelsmissbruk
Känner du igen ett eller flera av nedanstående symptom på ditt barn? Det kan i så fall vara tecken på dataspelsmissbruk.
• Speltiden överstiger två-tre timmar om dagen.
• Barnet stänger in sig på sitt rum. Umgås allt mindre med familjen och äter mest inne på rummet.
• Barnet halkar efter i skolarbetet. Läxorna prioriteras inte.
• Dataspelandet upptar den tid barnet tidigare la på andra fritidsintressen.
• Barnet är lättirriterat när han eller hon inte spelar.
Så kan du hjälpa ditt barn
• Bestäm dig för att ta din föräldraroll på allvar. Som alltid med missbruk finns förnekelse med i bilden, det innebär att barnet kommer med ursäkter eller lögner för att inte erkänna sitt missbruk.
• Begränsa speltiden till max två timmar om dagen. Var konsekvent när gränsen väl är bestämd.
• Placera datorn på en neutral plats i hemmet, exempelvis i köket eller vardagsrummet, så att du som förälder kan ha uppsikt.
• Ta reda på motivationen bakom barnets spelande. Börja själv spela en halvtimme om dagen med ditt barn för att förstå vad spelet går ut på.
• Bjud hem barnets vänner för att motverka tristess.
• Sök professionell hjälp. Dataspelsakuten erbjuder konstadsfri rådgivning per telefon för att bedöma om det rör sig om missbruk.