Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

På bilden är en fem dagar gammal flicka. Bilden har inget samband med artikelns innehåll. Foto Jurek Holzer / SvD/ TT

Möjligt få arvsanlag från tre personer

Imorgon, tisdag, blir Storbritannien troligen det första land i världen som tillåter att arvsanlag från tre människor används vid provrörsbefruktning.

Nyheter · Publicerad 14:00, 23 feb 2015

Då förväntas överhuset ge sitt stöd till en lagändring som redan gått igenom i underhuset, och som gör det möjligt för forskare att utöka sina studier från djur till människor.

Målet är att hjälpa kvinnor att få egna genetiska barn, utan att riskera att föra över sjukdomar som gömmer sig inne i de små beståndsdelar av äggets celler som kallas mitokondrierna. Skador i dessa celldelar, eller organeller, hindrar cellerna från att få tillräckligt med energi, vilket kan leda till muskelförtvining, blindhet, hjärtsjukdom, utvecklingsstörning och ofta för tidig död. Defekterna drabbar cirka ett av 6 500 barn som föds i Storbritannien.

Om de första barnen ska kunna födas nästa år, så som forskarna hoppas, gäller det att skynda på. Kort efter omröstningen i underhuset gick ett forskarlag vid Newcastle University ut och efterlyste ägg från friska kvinnor, till priset av 500 pund per äggcykel. Det fick kritiker att gå i taket – både för att lagändringen inte gått igenom än, och för att kampanjen inte säger något om de faktiska riskerna med att donera ägg.

Att ändra i en blivande människas arvsmassa har hittills varit förbjudit. Det är däremot inte förbjudet att använda genterapi för att placera ut en felfri genkopia som saknas i cellen på en levande människa för att undvika sjukdomar. Den metod som nu troligen godkänns i Storbritannien handlar om att flytta över kärnan från ett ägg med defekta mitokondrier i sitt hölje, till ett ägg från en donator med friska metokondier. Ägget befruktas sedan och placeras in i kvinnans livmoder. När ett barn föds har det till 99 procent dna från sin mamma och pappa, medan 20–25 gener kommer från donatorns mitokondriska dna.

Men även om personlighet och utseende såvitt man vet inte har med mitokondrie-dna att göra, och även om friska djur verkar ha fötts genom metoden, kvarstår många frågetecken. Det är oklart på vilket sätt bytet påverkar interaktionen mellan mitokondrie-dna och kärn-dna. Det går heller inte att säga med säkerhet vilka funktioner mitokondrie-dna har.

Det går heller inte att säga att metoden framöver kommer att begränsas till att hjälpa mödrar med svåra ärftliga sjukdomar att få friska genetiska barn. Runt hörnet väntar nämligen helt andra användningsområden. I USA har den man som forskat längst på mitokondriebyte, Shoukhrat Mitalipov vid Oregon Health and Science University i Portland, ansökt om att få använda tekniken till att hjälpa äldre kvinnor att få barn. Han ser stark evidens för att kvinnor blir mindre fertila efter 35 års ålder på grund av att cytoplasman, där mitokondrierna sitter, åldras.

– Jämfört med mitokondriella sjukdomar, som är ovanliga, är infertilitet ett stort, stort problem i det moderna samhället, eftersom kvinnor senarelägger sitt barnafödande, säger han till tidningen The Independent.

– Om metoden [med mitokondriebyte] är effektiv och säker, varför ska man tillhandahålla den för en patientgrupp, och inte andra?

Argumentet har fått gehör både bland bioetiker och genetiker, som påpekar att mitokondrierna dessutom förefaller ha ett finger med i spelet när det gäller en rad betydligt vanligare sjukdomar, som multipel sklerosis och Parkinsons. Den nya teknikens tillskyndare ifrågasätter också att äggdonation, genetisk selektion – så kallad PGD – eller adoption i grunden skulle vara så mycket mer etiska och säkra som metoder.

Ändå kvarstår faktum: Att genetiskt modifiera obefruktade eller befruktade ägg innebär okända risker för det blivande barnet och för framtida generationer. Det vetenskapliga underlaget är ännu begränsat till ett mindre antal studier på djur och celler.

I Sverige har Statens medicinsk-etiska råd, Smer, gläntat på dörren för att använda sig av tekniken även här.

"En majoritet av rådets ledamöter anser att modifiering av mitokondrie-dna:t i sig kan vara etiskt godtagbart, givet att tekniken utvecklats så att de medicinska riskerna och effekterna är godtagbara för det blivande barnet och framtida generationer", skriver man i en rapport från 2013.

En ledamot som sa, och fortfarande säger, nej, är Chatrine Pålsson Ahlgren (KD).

– Vi får inte manipulera livet från dess grund, utan alla människor måste få vara olika, och det gäller vare sig det handlar om fosterdiagnostik eller genmanipulation, säger hon till Världen idag, och varnar för att det är lätt att förlora kontrollen över utvecklingen.

– Ibland upplever jag att man i Smer lätt kommer in i diskussioner om vad som är möjligt och vad som är en bra teknik. Men det är inte etiskt försvarbart att göra allt. Inte ens om det fanns ofarlig teknik skulle jag tycka att det var lämpligt i det här fallet.

Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se

Hopp om förändring med ny sexualundervisning?

Ledare Skolverket lämnade i veckan sitt svar på regeringens uppdrag att förtydliga skolans läroplan kring sex och samlevnad. Med tanke på den normkritiska...