Slitningarna mellan regeringen i Addis Abeba och TPLF, som dominerat Etiopiens politik i närmare 30 år, ledde till ett inbördeskrig i november 2020. Det utlöstes när TPLF, ”Folkets befrielsefront”, attackerade militära baser i den nordliga delstaten Tigray.
Sedan dess har striderna, som även inbegripit andra styrkor än TPLF och den nationella armén, böljat fram och tillbaka i landets norra delar.
I mitten av december fick regeringen övertaget, efter att bland annat ha satt in tunga vapen, bland annat drönare, från Kina, Ryssland och Turkiet. Den 19 december förklarade sig TPLF redo att dra tillbaka sina styrkor till Tigray, och nu hoppas analytiker på eldupphör och fredssamtal.
– Framför allt hoppas man på Afrikanska unionen, vars medlare Olesegun Obasanjo är accepterad av alla parter och eventuellt kan få till stånd en förhandling, säger Michael Ståhl, statsvetare och Etiopienkännare.
Alla sidor i konflikten har anklagats för omfattande övergrepp mot civila. Det gäller även regeringsstyrkorna under premiärminister Abiy Ahmed, pingstvännen som tog emot Nobels fredspris 2019.
Abiy Ahmed tillträdde våren 2018, efter flera år av folkliga protester mot den tidigare regeringen, som dominerades av TPLF, och lyckades bland annat sluta fred med grannlandet Eritrea.
Men hans politik kom snart att väcka ont blod i Tigray, förklarar Michael Ståhl. Det handlade både om fredsuppgörelsen med TPLF:s ärkefiende Eritrea, korruptionsanklagelser mot den tidigare eliten och ambitionen att luckra upp landets etniskt baserade federalism.
TPLF:s skildring av kriget har under året dominerat i medier. Stark kritik har riktats mot den etiopiska regeringen, inte minst från USA, som strypt sitt bistånd och infört sanktioner mot landet – något som många etiopier uppfattar som en ny form av kolonialism.
– Det man missar i väst är att Abiy Ahmed har en synnerligen stark ställning i Etiopien utanför Tigray, men också i Afrika i stort, säger Michael Ståhl.
– Nu säger en del observatörer att USA skjutit sig i foten när man satsat på sina gamla bundsförvanter i TPLF och gjort sig till fiende med regimen i Addis Abeba.
Sedan november 2020 har striderna lett till stora umbäranden, framför allt i norra Etiopien. Enligt biståndsanalytiker har tiotusentals människor dödats och omkring 2 miljoner blivit hemlösa, medan svält drabbat 9 miljoner människor.
Oberoende detaljer om konflikten har varit svåra att få fram. I brist på rapporter från medier, som inte släppts in i regionen, har omvärlden fått förlita sig på uppgifter från de stridande parterna.
– Vad som sant och inte i allt som sägs är svårt att veta. Det vi vet helt säkert är att människor lider, säger Erik Johansson, som har täta kontakter med trossyskon inom den stora Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien.
– Det råder en enorm humanitär kris i krigsområdena i norra Etiopien, och i Tigray verkar det vara brist på allting.
Enligt EFS:s kontakter i Tigrays huvudstad Mekelle fungerar inte sjukvården, och tillgången till livsmedel är kraftigt begränsad. Det beror delvis på att de stridande parterna inte släppt fram humanitära leveranser, av rädsla för att transporterna skulle användas av fiendesidan.
– De senaste veckorna har man också flygbombat i delar av landet, så självklart finns en djup rädsla för kriget, säger Erik Johansson.
EFS kunde göra en del insatser tidigare i år, med hjälp av Mekane Yesus-kyrkans biståndsgren, Development and Social Services Commission, DASSC.
– När armén tog över Tigray i januari var vi först på plats med sändningar. Sedan april har vi inte kunnat göra något. Men nu syns en öppning, och frågan är hur vi ska prioritera med en extrainsats under det nya året.
Det handlar om livsmedel men också om filtar, madrasser och sjukvårdsmaterial.
– Sjukvårdsinrättningar har vandaliserats och förstörts. Behoven kommer att vara enorma också efter det att striderna lagt sig, säger Erik Johansson, som ändå menar att grunden för en fredsprocess är bättre än för några år sedan.
– Det finns ett mycket starkare civilsamhälle i dag, inte minst på kyrkornas sida. Abiy Ahmed har ett starkt folkligt stöd och kan säkert driva en stark reformpolitik, om han får.