Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Många förskollärare rädda kritisera genuspedagogik

Att könsbaserade ord i barnsånger byts ut på förskolor är inte ovanligt, berättar flera pedagoger som Världen idag har talat med. Rädslan är dock stor för att kritisera genuspedagogiken offentligt. – Om man går ut offentligt med sin kritik är risken stor att man får problem, säger en förskollärare.

Nyheter · Publicerad 14:34, 7 sep 2018

Världen idags artikel om en barnskötare som berättar om sina upplevelser av genuspedagogik i förskolan har mött stark kritik från många läsare på nätet. Dåligt att inte låta förskolan eller kommunen komma till tals, har kritikerna menat, och ifrågasatt sanningshalten i artikeln.

Anledningen till att Världen idag varken har talat med kommunen, förskolechefen eller fler pedagoger på förskolan är att vi vill skydda vår källa. Hon är rädd att hon ska förlora jobbet om det framkommer att det är hon som är källan.

Nu har Världen idag talat med en förskolechef på en annan genusförskola och med andra pedagoger som berättar om sina erfarenheter av genuspedagogik. Av rädsla för att komma i onåd på sina arbetsplatser vill dock de flesta av dessa pedagoger vara anonyma.

– På en förskola där jag arbetade bytte man orden i vissa sånger för att undvika att förstärka traditionella könsroller, berättar en 42-årig barnskötare.

I ”Bä, bä, vita lamm” sjöng man att det var pappan som skulle få kjolen och mamman som skulle rocken, berättar hon. Och i ramsan om de fem små aporna sade man, enligt 42-åringen, inte ”mamma ringde doktorn”, utan ”förälder ringde doktor”.

Barnens föräldrar skulle man inte kalla för ”mamma” och ”pappa” på förskolan, utan ”vårdnadshavare”, berättar hon vidare.

Samma förhållningssätt vittnar en manlig förskollärare om.

– Det många pedagoger som anser att man inte får säga eller skriva mamma eller pappa, utan att det heter vårdnadshavare, säger han.

Han berättar även att han har erfarenhet av att ramsor och sånger ska anpassas för att inte bli för könsstereotypa och att böckerna som barnen erbjuds helst ska vara normbrytande och normkritiska.

– Jag har flera kollegor som räknar hur många böcker det finns som handlar om pojkar respektive flickor, eller som ogillar böcker där man betonar barnens kön, säger han.

Han berättar även varför han inte vill framträda med namn.

– Det är väldigt kontroversiellt att vara kritisk till de här idéerna som förskollärare, och går man ut offentligt med sin kritik är risken stor att man får problem, säger han.

En annan som har erfarenhet av genuspedagogik är en lärare vid namn Camilla. Camilla, som inte vill framträda med efternamn, har arbetat i samma arbetslag som pedagoger på en förskola med genuspedagogisk inriktning.

– Min erfarenhet stämmer väldigt väl med det som stod i artikeln om ”Anna”, säger hon.

Camilla berättar att förskolan tog bort alla leksaker som kunde tolkas som ”tjejiga” eller ”killiga” och att det därmed ”kändes ganska sterilt i lokalerna”.

Hon berättar vidare att värdeord inte fick användas på förskolan.

– Man fick absolut inte säga ”Vilken fin tröja du har” eller något liknande.

En gång under en personaldag när arbetslaget var ute och promenerade så sa Camilla ”Vilket fint väder vi har”. Hon tänkte inte på att hon just hade använt ett värdeord.

”Så kan du inte säga. Alla väder är väl bra”, sa en av kollegorna, enligt Camilla.

– Man vågade ju inte säga något till slut, säger hon.

Denna noggrannhet med att uttrycka sig korrekt avspeglade sig i atmosfären på förskolan, menar Camilla.

– Jag tycker att pedagogernas relation med barnen var lite robotaktig. Barnen blev mer som objekt än personer man har en relation med. 

En annan som har erfarenhet av genuspedagogik i förskolan är en 49-årig förskollärare från Mellansverige. Hon menar att arbetet med genus skiljer sig mycket åt från en förskola till en annan och från pedagog till pedagog.

De nyutbildade förskollärarna är ofta mycket noggrannare med att exempelvis byta ut ord i sånger än de äldre, säger hon.

På den förskola där hon jobbar nu har cheferna tagit in många normkritiska böcker, berättar hon, men att pedagogerna får låna vilka böcker de vill när de går till biblioteket.

Ytterligare en person som vill vara anonym är en barnskötare som arbetar i Stockholmsområdet. Hon berättar att förskolan där hon arbetar nyligen har fått direktiv från kommunen gällande genuspedagogik.

– Det känns som om det är det enda ämne vi pratar om just nu, säger hon.

Genustänket ska exempelvis prägla litteraturen, så att pedagogerna inte ska låna Astrid Lindgren-böcker, utan mer normkritiska böcker. Men det ska också prägla pedagogernas ordval så att de undviker att könsbenämna barnen, utan säger ”hen”, ”den” eller barnens namn.

Exakt hur detta kommer att tillämpas i realiteten vet dock inte barnskötaren eftersom direktiven är så nya.

Det är dock långt ifrån alla pedagoger som är negativa till genuspedagogik. Bland kommentarerna på Världen idags Facebooksida finns det flera personer som försvarar pedagogiken.

”Visst det står i läroplanen att vi ska motverka traditionella könsmönster. Men det innebär att man tänker att vi ger pojkar och flickor samma möjligheter”, skriver en förskollärare.

Vill en pojke exempelvis prova en klänning ska man inte reagera, menar hon. Sedan ska man vidare se över lekmiljöerna och exempelvis lägga snickargrejer i ”hemvrån”, fortsätter hon.

Hon påpekar dock att hon inte försvarar all genuspedagogik och att hon anser att förskolan där "Anna" arbetar verkar ha överdrivit.

En person som kan tänka sig att framträda med namn är Maryam Herlin som är förskolechef på Amadeus förskola i Nacka.

– Vi arbetar med jämställdhet, men inte med genuspedagogik, säger hon.

Arbetet innebär, enligt Herlin, bland annat att barnen inte uppmuntras till att leka med vare sig det ena eller det andra, utan får göra helt fria val.

– En gång när två inspektörer från kommunen var på besök fick vi kritik för att flickorna lekte för mycket med dockor, säger hon.

Maryam Herlin och hennes kollegor vann dock ”striden”, berättar hon. Förskolan har nämligen en Reggio Emilia-inriktning och den innebär att barnens vilja och frihet är utgångspunkt. 

Inspireras av brittisk ensamhetsminister

Ett dödshot för individer och kostnad för samhällsekonomin. Ensamhetens konsekvenser har fått uppmärksamhet i Storbritannien där regeringen lanserat...

Trettio år i fängelse för ett förlorat barn

Ledare Lagstiftning Trettio år är en lång tid för den som sitter i fängelse. I Sverige är det ett straff som så gott som aldrig utdöms. Snitt-tiden i fängelse för så...