Det var inte första gången som Mikael Oscarsson reste frågan om det svenska biståndet till UNRWA (United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East). FN-organet ansvarar för skolgången för 312 000 palestinska barn och ungdomar på Västbanken, i Gaza och i östra Jerusalem.

Mikael Oscarsson påpekade Sveriges ansvar som givare till UNRWA, och gav flera exempel på hur palestinska skolor upprätthåller bilden av Israel som fiende och våld och martyrskap som en väg framåt.

Exempelvis är över 30 av den palestinska myndighetens skolor uppkallade efter terrorister, berättade han, samtidigt som ordet "fred" saknas i läromedlen och Israel sällan är med på kartorna i palestinska skolböcker.

Men Isabella Lövin menade att problemet är överdrivet, och att detta problem även finns i israeliska skolböcker.

– Regeringen är medveten om att det förekommer en omfattande debatt om i vilken utsträckning det förekommer uppvigling på israelisk och palestinsk sida i skolböcker och att frågan är omtvistad, sa hon.

– Regeringen anser inte att interpellantens påståenden om den utbildning de palestinska skolbarnen får är rättvisande – vare sig i UNRWA-skolor eller i de andra palestinska skolor som använder samma läroplan.

Hon sa sig dessutom vara fullt nöjd med de kontrollmekanismer som finns, genom UNRWA:s givarländer och den israelisk-palestinska utbildningskommitté som följer upp Oslo-avtalet.

I stället förde hon över frågan till israelisk konfiskering och rivning av byggnader på Västbanken, i den så kallade Sektor C.

– Jag kan hålla med Mikael Oscarsson vilken dag som helst på året om att hatpropaganda är fullständigt förkastligt och att det inte är vägen framåt, sa statsrådet.

– Men kan Mikael Oscarsson hålla med om att illegala bosättningar och konfiskering av biståndsfinansierade strukturer på ockuperad mark är något som vi ska fördöma?

Isabella Lövin påpekade även att Mikael Oscarssons exempel var hämtade från 2010 och 2013, före den senaste översynen av UNRWA:s utbildningsarbete och den palestinska myndighetens läroplan.

Men enligt Jerusalem-baserade Impact-se (Institute for Monitoring Peace and Cultural Tolerance in School Education), som bland annat granskar läromedel som ges ut av den palestinska myndigheten, har situationen inte förbättrats.

I en rapport som kom tidigare denna månad uppger organisationen att de läromedel som getts ut av den palestinska myndigheten på senare år snarare är mer problematiska än tidigare.

Rapporten grundar sig, enligt Jerusalem Post, på en genomgång av 45 läromedel och lärarhandledningar för grundskolan som gavs ut 2016.

Exempelvis, skriver tidningen, saknas Israel på kartan i en bok för tredjeklassare. I en annan bok för samma årskurs finns en bild av hur elever i ett klassrum ser på en tom plats, där det står "martyr".

I en lärobok för matematik för fjärdeklassare ska eleverna räkna ut hur många "martyrer" som dog i de två tidigare intifadorna. På sidan finns ett foto av ett begravningståg med kistor draperade i palestinska flaggor.

Dessutom skriver israeliska medier om att den palestinska utbildningsministeriet nyligen brutit kontakten med UNRWA, sedan det framkommit att UNRWA bland annat planerar att tona ner anti-israeliska beskrivningar liksom lovord för palestinska fångar i sin läroplan för UNRWA-skolor i palestinska områden.

I ett tillkännagivande på sin hemsida skriver ministeriet, enligt Times of Israel, att förslaget till ändringar av läroplanen är ”en förolämpning av det palestinska folket, dess historia och kamp", och att brytningen kommer vara till dess att UNRWA "korrigerar sin position".