Därför ska allt som ni sagt i mörkret höras i ljuset, och det som ni viskat i örat i enrum ska ropas ut på taken.
Lukas 12:3

Världen idag

Polens president Andrzej Duda t.v. i samtal med Europarådets president Donald Tusk under ett möte i Bryssel förra måndagen. Foto: Francois Lenoir

Lennart Sacrédeus: Habsburgsmonarkins återkomst inom EU

Nyheter · Publicerad 00:00, 26 jan 2016

Kritiken inom Europeiska unionen samt i media och kulturliv har varit massiv den senaste månaden mot att Polens nya katolskt präglade nationalkonservativa regering, ledd av partiet Ordning och rättvisa, PiS, vill politiskt styra författningsdomstolen samt landets public servicebolag.

En granskning har inletts på initiativ av EU-kommissionen, och från svenskt håll har liberala debattörer tillsammans med utrikesminister Margot Wallström (S) krävt att det förfarande inleds som kan mynna ut i att ett medlemsland (läs: Polen) förlorar sin rösträtt i det beslutande ministerrådet, en verklig nesa för den drabbade.

Nya PiS-regeringen upplever sig å sin sida missförstådd av ett Västeuropa utan förståelse för hur den nationalkonservativa, katolska och antikommunistiska grundsynen hos många polacker, och som PiS står för, har uppstått: generationer av polackers lidande då grannländerna Ryssland, Tyskland och Österrike i slutet av 1700-talet styckade upp hela landet och ockuperade det i 125-150 år, något som i praktiken upprepades då Polen angreps och delades upp i andra världskrigets inledning.

Trots detta offer förlorade Polen nästan halva sitt territorium i öster efter 1945 och kompenserades långt ifrån fullt ut i väster av tidigare tyska områden. Ovanpå detta lades 45 år av rysksovjetiskt påbjuden kommunistdiktatur.

PiS-regeringen vill hålla dessa historiska fakta levande, något man menar att media, andra polska partier och EU inte bryr sig om, är okunniga om eller rent av förtiger.

Det kritikerna av nya PiS-regeringen skjutit in sig på rör framför allt en politisering och ökad regeringsstyrning av Polens författningsdomstol – en juridisk instans som för övrigt Sverige helt saknar – samt public servicebolaget. Svensk public service å sin sida ägs av en stiftelse, där ledningen utses av representanter från främst mediaföretag, folkrörelser och fackföreningar, där de senare faktiskt – oberoendet till trots – är partirelaterade genom de nära banden mellan LO och S.

Man kan också jämföra med ett land som USA, där Högsta domstolen fungerar som författningsdomstol, där djupt kontroversiella frågor som aborter och enkönade äktenskap avgjorts. De höga juristerna är oavsättliga, men har en politisk koppling i så mening att de nomineras av presidenten och godkänns i senaten.

Omfattande demonstrationer har ägt rum i huvudstaden Warszawa och andra större polska städer. Nya nationalkonservativa PiS-regeringen, vilken i EU-samarbetet till följd av sin EU-minimalistiska linje inte allierat sig med kristdemokratin i EPP utan i stället med den brittiskt konservativt ledda ECR-gruppen, ser protesterna som illa dolda attacker från den tidigare regeringen; liberala kristdemokratiska Medborgarplattformen, PO.

Lag och rättvisa, PiS, menar att den nya oppositionen inte accepterar valutslaget från ifjol – som gav PiS egen majoritet i parlamentet, trots bara 37,5 procent av rösterna – och går i förbund med liberala och vänsterinriktade partier och regeringar i Västeuropa utan förståelse för och insikt i Polens kristna andliga rötter, tragiska historia och behov av att skaka sig loss från den tidigare kommunistdiktaturens företrädare som ännu kan vara kvar vid makten.

Höstens regeringsskifte gjorde det än mer klart att Polens bästa vän inom EU-samarbetet är ett annat kraftigt ifrågasatt land, nämligen Ungern. Där har den kristdemokratiske och nationalkonservative premiärministern Victor Orban ryckt ut och klart deklarerat att Ungern med sitt veto kommer att stoppa alla försök att begränsa Polens rösträtt i det europeiska samarbetet.

Ungerns helt dominerande regeringsparti Fidesz – vilket betyder Alliansen av unga demokrater, och grundades av personer som under kommunistdiktaturen fram till Berlinmurens fall 1989 arbetade för ett demokratiskt Ungern – var ursprungligen ett liberalt ungdomsparti, där medlemmarna fick vara högst 35 år.

Sedan länge har Fidesz inte längre kvar åldersregeln, samtidigt som man lämnat den liberala europeiska internationalen för att i stället tillhöra EPP, kristdemokratiska European People´s Party (Christian Democrats), vars grupp man tillhör i Europaparlamentet.

Trots alltså olika grupptillhörighet i Europaparlamentet förenas PiS i Polen och Fidesz i Ungern av viljan att begränsa EU:s makt samt i en gemensam kritik av den sekulära, liberala och vänsterinriktade utvecklingen i Västeuropa, bland annat i familje- och äktenskapsfrågan. Till detta kommer kraven på att de personer som tillhört och stött respektive lands tidigare kommunistdiktatur, och nu låtit omvandla sig till socialdemokrater, ska bort från de ledande maktstrukturerna i politik, näringsliv och media.

Tillsammans vill de båda att den kristna synen på familj, etik och kultur ska vara vägledande igen, något som till och med skrivits in i den nya ungerska författningen. Vidare är de rädda för att en växande muslimsk befolkning i Europa, förstärkt genom den kraftiga ökningen av asylsökande, ökar de inre spänningarna och skapar grogrund för jihadistiska terrorgrupper.

Slovakiens regering, ledd av socialdemokratiske statsminister Robert Fico, instämmer och har därför uttalat sin vilja att ta emot uteslutande kristna asylsökande för att undvika framväxten av muslimska församlingar i sina länder. Även ledande tjeckiska politiker av olika politisk färg har uttalat sig i samma riktning.

Sammantaget kokar detta ned till att det nu 25-åriga samarbetsorganet Visegrad-gruppen – bestående av Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien – vill ta plats och visa på andra perspektiv i EU än de nu förhärskande.  Alltså skulle man kunna tala om att Habsburgsmonarkin, som alla fyra länderna helt eller delvis en gång tillhört, nästan hundra år efter sitt fall återuppstått igen som en politisk kraft, fast nu i EU, med andra perspektiv än de dominerande.

Lennart Sacrédeus
redaktionen@varldenidag.se 

En skridskolegend har fått gå hem

Ledare Skridskolegenden Jonny Nilsson berättade i ett reportage i Världen idag (våren 2021) om hur hans... fredag 24/6 00:00

Ny vapenlag redo att klubbas i USA

USA. Tuffare bakgrundskontroller och större möjlighet att neka personer som dömts för våld i nära... måndag 27/6 10:00

Segregationen ökar i hela landet

Rapport. Segregationen ökar och allt fler människor bor i utsatta områden, visar en ny rapport från Delmos,... måndag 27/6 07:00

Skolor ska få hjälp att förebygga våld

Våldsdåd. På kort tid har Sverige skakats av flera våldsdåd i skolmiljö. Nu vill regeringen stärka säkerheten... söndag 26/6 18:00

Svaret på vår djupaste längtan finns hos en enda person

Krönikor För några år sedan satt jag på tunnelbanan på väg till bibelskolan där jag studerade. I varje... torsdag 23/6 00:10

Tryck från hbtq-grupper kräver vaksamhet hos församlingen

Ledare Slutna grupper på Facebook arbetar aktivt för att undergräva den bibliska synen på homosexualitet.... torsdag 23/6 00:10

WHO i krismöte om apkoppor

Smitta. Med anledning av den snabba spridningen av apkoppor kommer Världshälsoorganisationen WHO under... söndag 26/6 12:00

Kommer vi att känna igen varandra i himlen?

Mot väggen I Bibeln står det ju att vi i himlen kommer att vara som änglarna (Matt 22:30). Betyder det att vi...

Gärna blomsterkrans – men spola nubben i slasken

Andakter av Carl-Erik Sahlberg. Midsommarhelgen närmar sig och därmed den ljusaste tiden och den ljusaste natten på året. Nu sitter...
Följ Världen idag i sociala medier