Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Foto: De två kristna aktivisterna Jonathan Longstaff och Jenny Rose demonstrerade mot planerna på en ändrad äktenskapslag i Sto

Larm om ökad censur i Europa

När brittisk polis började gripa gatupredikanter blev juristen Paul Coleman intresserad av censur. Han är skarpt kritisk till att alltfler länder förbjuder kontroversiella åsikter.

Nyheter · Publicerad 00:00, 22 maj 2013

Den som trodde att censuren försvann med kommunisterna när järnridån föll tar miste. Juristen Paul Coleman menar att censurivern är så stor i europeiska demokratier att yttrandefriheten är hotad. I boken "Censored" (Censurerad) utvecklar han vad  han menar.
Paul Coleman är juridisk rådgivare vid Alliance Defending Freedom, ADF, en internationell organisation som bland annat verkar för yttrande- och religionsfrihet. Han är specialist på europeisk lag och har varit engagerad i en rad fall som tagits upp vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Det var en serie gripanden av brittiska gatupredikanter som gjorde att han började intressera sig för frågor om yttrandefrihet och censur. Som trogna, kristna evangelister uppmanade predikanterna folk att omvända sig. Det blev för mycket för britterna. Folk kände sig kränkta.
Enligt brittisk lag är det straffbart att uttala sig kränkande. Den ena predikanten efter den andra har tagits in till polisstationer, häktats och ställts inför rätta.
– Under en period berättade medierna nästan varje månad om kristna som anklagades för att kränka någon, berättar Paul Coleman, som bott i Stor­brit­an­nien största delen av sitt liv.
I slutet av 2011 flyttade han till Österrike för att arbeta på ADF:s kontor där. I jobbet började han göra undersökningar om censur och upptäckte med stigande oro att många europeiska länder under de senaste åren antagit lagar som förbjuder kränkande yttringar.

"Hate speech"-lagar, (lagar mot hatfullt tal), är den engelsk­språkiga termen för lagar som förbjuder kränkningar och hets. I sin bok nämner Paul Cole­man hela 27 europeiska länder som har sådana lagar, däribland Stor­britan­nien, Sverige, Tysk­land och Frankrike. Ofta har lag­arna antagits med goda avsikter, med syftet att hindra diskriminering och beskydda sårbara grupper. Men Paul Coleman menar däremot att lagarna är farliga.
– Det är totalitära inslag i en regering när de vill diktera vad som är tillåtet att säga och vad som inte är tillåtet. Tittar vi bakåt i Europas historia ser vi, att det första som kommunistiska och fascistiska diktaturer gjort när de kommit till makten, är att lägga restriktioner på yttrandefriheten.
På 1900-talet argumenterade kommunistiska stater i FN för att stater borde ha rätt att reglera invånarnas yttranden för att hindra diskriminering. Kommunist­regimerna ville ha förbud mot "farliga yttranden". Historiens dom är att sådana förbud blev ett effektivt verktyg för förtryck.
– Jag säger inte att dagens demokratier liknar dessa diktaturer, skyndar sig Coleman att säga. Men att de europeiska hate speech-lagarna har något förtryckande i sig, står han fast vid.

Vad är problemet?
– När en regering börjar censurera tal, finns det ingen logisk slutpunkt. Staten får makt att förbjuda yttranden, enbart för att någon anser att de är kränkande. På så vis kan fullständigt legitima yttranden bli censurerade. Många av lagarna är dessutom vagt formulerade och öppnar för godtycklig användning. De kan lätt användas till att tysta folk med avvikande åsikter.

Att franska demonstranter under påskhelgen greps enbart för att de bar plakat med den logotyp som förenar motståndarna till samkönade äktenskap, menar han är ett bra exempel på den utveckling han fruktar.
– Även om demonstranterna snabbt släpptes, är händelsen mycket allvarlig. Genom att arrestera och häkta dem på falska grunder lägger myndigheterna sordin på yttrandefriheten. Folk börjar censurera sig själva, eftersom de vill hålla sig på rätt sida av lagen.
Två grupper som sällan för kampanj för samma sak har varit drivkrafter bakom kraven på de yttrandefrihetsbegränsande lagändringarna. Organisationen för islamiskt samarbete, OIC, har gång på gång försökt få olika FN-organ att införa förbud mot hädelse och kränkningar av religioner, samtidigt som homosexuella aktivister kämpat för att få igenom motsvarande lagar riktade mot kränkningar av homosexuella.
– Båda frågorna är mycket känsliga och båda grupperna är väl mobiliserade, kommenterar Cole­man.

Traditionellt har det inte varit en självklar kampfråga för kristna att vara emot hädelselagar. Man har inte önskat att det ska vara fritt fram att kränka religiös tro. Men Paul Coleman menar att vi måste acceptera att bli kränkta och förnärmade i ett fritt, demokratiskt samhälle.
– Självklart tycker jag inte om när människor kritiserar min tro, men det betyder inte att jag anser att kritikerna bör fängslas. Dessutom är yttrandefrihet en förutsättning för religionsfrihet. Som kristna är vi kallade att berätta för andra om tron och be folk att omvända sig. Många kommer att uppfatta en  sådan uppmaning till omvändelse som stötande och förnärmande, säger Coleman.

Han menar att vi ser en utveckling från att det tidigare fanns ett fokus på att skydda yttrandefriheten till att man nu är inriktad på att skydda människors rätt att inte bli kränkta.
– Vi har ingen rätt att inte bli kränkta. Folk blir kränkta och förnärmade hela tiden. Om vi ger oss in i det här kommer våra fängelser att bli överfyllda av människor som har kränkt någon. Då är det bättre att främja en kultur med en robust debatt, menar Coleman.
– Påståenden om kränkta känslor kan dessutom användas för att manipulera den politiska debatten, säger han och nämner den danska konflikten om karikatyrteckningar av Muhammed som exempel.
I boken hävdar Paul Coleman att Europa rör sig mot mer censur.

Vad är grunden till att du säger det?
– Jag säger det för att det är sant. Allt fler europeiska institutioner lägger fram förslag på vad som är tillåtet att säga. Tidigare har man förbjudit extrema rasistiska yttringar. De senaste årtiondena har det utvidgats till att också gälla religiöst och homofobi. Det är inte svårt att tänka sig att förbudslinjen får ännu större omfattning och att man rör sig in på områden som handlar om äktenskap, moral eller sanningen i religiös tro, säger han.
I boken kommer han med följande varning: "Det vi riskerar är att vi i framtiden hela tiden måste påminna varandra om att 'det där kan du inte säga'".

Kari Fure Dagen Norge
redaktionen@varldenidag.se


Fakta: Så slår censuren i Europa

I Europa drabbas kristna alltmer av censur. I boken ”Censored” ger Paul Coleman över 30 exempel på händelser där kristna råkat illa ut på grund av deras åsikter. Här är några exempel ur boken.

• Storbritannien 2010:
Shawn Holes dömdes till 1 000 pund i böter efter gatuevangelisation. Han hade just avslutat en appell och svarade på frågor från åhörarna när han fick en fråga om vad han ansåg om homosexualitet. Han svarade då att de ”som lever i homosexuellt samliv, kommer, på samma sätt som andra syndare, till en plats som kallas helvetet”. Holes blev omedelbart arresterad.

• Spanien 2012:
Biskop Juan Antonio Reig Plá utsattes för en utredning efter att han under en tv-sänd långfredagspredikan talade om konsekvenser av syndafallet.

• Storbritannien 2009:
Hotellägarna Ben och Sharon Vogelenzang disku­terade religion me en muslimsk gäst medan de åt fruk­ost. Gästen anmälde dem senare till polisen för att han ansåg sig kränkt av deras uttalanden. Ärendet blev senare avskrivet, men paret Vogelenzang tvingades sälja hotellet efter att deras största kund, ett statligt sjukhus, inte längre ville hyra rum hos dem.

• Polen 2009-2011:
Den polska pro life-aktivist­en Joanna Najfield anklagades för kränkande uttalanden efter en tv-debatt. Hon åtalades, men frikändes efter två och halvt år och 16 domstolsförhandlingar.

• Rumänien 2003:
En lobbygrupp för homosexuella klagade på tidningen Gazeta de Cluj för att den tryckt en artikel som var kritisk mot homosexualitet. Det nationella diskrimineringsrådet slog fast att redaktören missbrukat yttrandefrihet­en, med hänvisning till en antidiskrimineringslag från 2002. Han tvingades betala 60 euro i böter.

Paul Coleman, jurist.

Vad är Palestina och vilka är palestinierna?

Israelkommentar Ofta talas det om ”palestinierna” som om de vore ursprungsbefolkningen i det som är dagens Israel. Men detta, som så mycket annat när det gäller...

Ger miljoner för ökad judisk säkerhet i Malmö

Samhälle. Judiska församlingen i Malmö får 40 miljoner kronor av företagsledarna Lennart Blecher och Dan Olofsson för att kunna öka säkerheten, rapporterar...