Det socialdemokratiska landstingsrådet Per-Ola Mattsson, ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, menar att omskärelse utan medicinska skäl inte ska ingå i landstingsvården.
– Det är tveksamt att bedriva sådan verksamhet i vården om den inte görs av medicinska skäl, också med tanke på barnperspektivet. Det handlar också om barn som inte har möjlighet att säga nej, säger han till tidningen Sydöstran.
Enligt tidningen delar flera politiker i nämnden Mattssons mening och ämnet ska tas upp för diskussion i februari. Ett förbud kan komma mot omskärelse av kulturella skäl inom Blekinge läns landsting.
I dag är det möjligt att få omskärelse inom landstinget i Blekinge även på grund av kulturella skäl, men ingreppet bekostas av föräldrarna själva. Varje år utförs enligt Blekingesjukhuset 47 omskärelser på pojkar, varav knappt hälften av dem av kulturell orsak.
Lisa Abramowicz, generalsekreterare i Svensk Israel-information, menar att argumentationen är felaktig när man hänvisar till att barnen inte får bestämma, eller att det vore ett övergrepp mot barnen.
– Det är olika beroende på om man har en bra och utbildad person som gör det. I den judiska gruppen har vi flera stycken som både är utbildade och dessutom har Socialstyrelsens godkännande att göra det här. Det hör också till saken att vi inom den judiska gruppen gör det här när barnen är väldigt små, enligt judisk tradition runt åtta dagar, då är de dels väldigt små och det är ett väldigt litet ingrepp.
– Jag höll själv i min pojke när det skedde och det lilla gny han gav ifrån sig var inte värre än om han hade fått en vaccination eller liknande.
– Gör man ingreppet när barnet är litet så tar det någon minut och inget behöver sys. Väntar man tills pojken är 18 år så är det ett mycket större ingrepp. Den pojken kommer inte att vara glad över att behöva göra det när han är vuxen, så mycket kan jag säga, säger Lisa Abramowicz och konstaterar att om ingreppet sker utanför ramen för Socialstyrelsens föreskrifter, i icke sterila miljöer och av icke-kunniga personer, så finns det risk att det i stället blir ännu mer resurskrävande för landstinget än att erbjuda ingreppet.
I regeringens proposition inför lagen om omskärelse av pojkar (2001:499) skriver man att ”inte minst för de berörda pojkarna kan det vara av stor betydelse för den religiösa och kulturella identiteten att de är omskurna”.
Lisa Abramowicz tror att det är viktigt att bejaka just detta.
– Jag tror att det är en av de vanor som har hållit sig kvar längst även hos sekulära judar och muslimer. Det är just det här med omskärelse, och det är otroligt viktigt, det är en länk tillbaka i historien.
I en debattartikel i den norska tidningen Aftenposten tidigare i år försvarade Europarådets generalsekreterare, Thorbjørn Jagland, bland annat judars rätt att omskära sina pojkbarn.
Han pekade på omskärelsens viktiga roll i den judiska tron och skrev att krav på omskärelseförbud alltid varit ett ”förebud om att svårare tider kommer”.
Lisa Abramowicz håller med om saken och tycker att det känns obehagligt då bara två folkgrupper särskilt utmärks.
– Vi kan notera att på många andra områden har många länder i Europa drabbats av antisemitism. Framför allt judarna i Frankrike och Belgien har drabbats hårt av antisemitism, och i Sverige finns en antisemitism, även om det mer sällan leder till våldsamma angrepp. Många organisationer bedriver någon sorts antisemitisk propaganda och får samtidigt statligt stöd, och det bryr man sig inte om.
– När man talar om strukturell rasism och liknande så är det bara vissa grupper som anses vara drabbade av det och andra inte. Jag tycker att det finns en viss tondövhet mot den ökande antisemitismen och även mot kulturella traditioner som är vanliga inom islam, konstaterar Lisa Abramowicz.
Samuel Björk
samuel.bjork@varldenidag.se