Kyrkoherden som klär sig som kvinna

Åke Roxbergs val att leva som transvestit har skakat om, inte bara hans familj utan också i hög grad församlingen.
– Han utnyttjar församlingen som ett ofrivilligt slagträ i en kamp att rättfärdiggöra transvestismen som en acceptabel livsstil, menar en person som Världen idag talar med.
För Åke Roxberg är det allt eller inget som gäller. Så när beslutet var fattat i augusti 2010 att han skulle leva som transvestit ville han inte "sköta transvestismen diskret" med en gömd koffert på vinden.
– Jag kan inte leva ett dubbelliv, hur kan jag vara er präst då? säger han i en stor intervju i tidningen Smålandsposten i februari i år.
I hela sitt liv har Åke Roxberg levt med sitt begär och slitit med det i hemlighet. Han har trots känslan aldrig valt att leva ut driften, bara i lönndom prova något plagg.
– Jag har skämts hela mitt liv. Det är enbart min fru som har vetat om det här, säger han till tidningen.
I mer än 40 år har han kämpat mot tankarna.  Han har, berättar han i Smålandsposten, bekänt sin synd inför Gud och bett om att Gud ska skapa ett rent hjärta.
Det var först efter att han för två år sedan ombads av sin fru att söka samtalshjälp, som han valde något annat än kampen mot känslorna. Det gick inte alls som hans fru hade hoppats. Kanske spelade det också roll att hans båda föräldrar är döda och att barnen är vuxna.
Den 2 augusti 2010 kom han, uppmanad av sin kurator, för första gången klädd som kvinna till det sista mötet med kuratorn.
Före den dagen hade han inte ägt vare sig smink eller kvinno­kläder.
Han beskriver känslan som att komma hem.